|
Fantasyn och dess undergenrer
|
|
Skrivet av Julle den 27 november 2004
|
Det här med undergenrer är en svår sak. Inte bara för att de tenderar till att dela upp litteraturen i små, små celler som inte har mycket med verkligheten att göra eftersom de flesta böckerna passar in på tre, fyra stycken av definitionerna ändå, utan även för att folk använder dem utan att mena samma sak.
På begäran kommer nu likväl en kortare genomgång av fantasyn och de många, snåriga begrepp som folk i sin klassificeringsiver plågat mänskligheten med. De definitioner som jag ger här är den mix som jag har rört ihop efter vad jag uppfattar som de vanligaste användningsområdena, men risken finns fortfarande att ni springer in i folk som menar helt andra saker. För att dra mitt strå till förvirringsstacken har jag hittat på vissa av de svenska begreppen på stående fot. Jag har dessutom utelämnat vissa definitioner, eftersom de helt enkelt inte fyller något syfte i mina ögon. Poängen med den här artiklen är inte att ni skall börja sortera era böcker enligt undergenrernas principer eller börja slänga er med begreppen i varannan diskussion.
Högfantasy (High Fantasy)
Högfantasy är bilden av den typiska fantasyberättelsen. Våra hjältar skall kämpa mot den övermäktiga ondskan och rädda världen och vi möter mäktiga svärdsvingare, goda trollkarlar och allt det där. Berättelsen äger rum i en påhittad eller parallell medeltida värld och innehåller ofta saker som intelligenta humanoida raser (alver, dvärgar och så vidare) och fiktiva språk. Typiskt exempel är Tolkiens vid det här laget smått välkända trilogi. Ibland används även begreppet episk fantasy (epic fantasy), men eftersom dessa två tenderar till att rinna in i varandra hur som helst så får den senare benämningen dela den här förklaringen.
Lågfantasy (Low Fantasy)
Lågfantasy är ett slipprigt begrepp. Vissa använder det för sekundära världar som har större likheter med vår egen än i ovan nämnda exempel och där magin spelar en mindre roll, andra anser att det är fantasy som utspelar sig i "vår" värld men med inslag av magi eller omöjliga fenomen. Säkert är att huvudpersonen inte bara riskerar att bli svettig om han bestämmer sig för att slåss med trettio motståndare på en gång, det är till och med så illa att det kan finnas en risk att han skadas. Övermäktiga trollkarlar med krafter som halvgudar lyser med sin frånvaro. Christina Brönnestams Svart eld skulle kunna vara ett utmärkt exempel enligt den första definitionen.
Hjältefantasy (Heroic Fantasy)
Hjältefantasy är ytterligare en av dessa benämningar som lätt smiter in i andra och kan vara svår att skilja från den tidigare nämnda högfantasyn. Skall man dra en skiljelinje kan man förmodligen göra det genom att vrida ett par varv på ratten och uppgradera det mesta. Chansen att det kommer dyka upp stora strider där huvudpersonen slaktar onda folkslag eller humanoider (tänk orcher eller vättar) är rätt överväldigande och han kan lika gärna rida in på en drake som på en häst. Dessutom är han sällan en föräldralös bondpojk här, eftersom det då blir svårare att förklara hans oerhörda skicklighet med sitt vapen (eller möjligtvis sin magi).
Svärd- och svartkonstfantasy (Sword & Sorcery)
Sade jag mäktiga svärdsvingare? Multiplicera det med tre och ta sedan produkten i kvadrat. Det här är undergenren där huvudpersonernas blodinsmorda muskler glänser i solskenet. Motivet här är mer egen vinning än att rädda världen och kampen mellan gott och ont är inte lika viktig, även om den nog kan få för sig att spela in här också. Kvinnliga huvudpersoner är vanligtvis lättklädda och mycket vackra, även om de i senare böcker har fått mer av förmågan att kunna ta hand om sig själva istället för att tvunget behöva räddas av den store, starke hjälten. Antagonisten är ofta en magiker med anknytning till svart magi. Urbilden av undergenren är Robert E. Howards noveller om barbaren Conan, även om själva S&S-uttrycket myntades långt senare.
Humoristisk fantasy (Comic Fantasy)
Komisk fantasy är fantasy som bygger på sin humor - inte så att det är ett litet skämt instoppat här och där, utan så att det är berättelsens själva ryggrad. Huvudsaken är att läsaren skall roas och skratta, även om det självklart dessutom kan finnas andra kvaliteter. Ett typisk, välkänt exempel är Terry Pratchetts böcker om Skivvärlden.
Stadsfantasy (Urban Fantasy)
Det här är en undergenre där namnet för en gångs skull klart och tydligt talar om vad det handlar om. Urban (adjektiv med betydelsen stads-) fantasy är fantasy i stadsmiljö. Om man vill dra definitionen hårdare kan man säga att staden eller stadsmiljön måste spela en viktig roll för berättelsen. Exempel på stadsfantasy är Neil Gaimans Neverwhere och Charles de Lints böcker och noveller som utspelar sig i hans fiktiva Newford.
Mörk fantasy (Dark Fantasy)
Mörk fantasy är det när den är tillräckligt, öh, mörk. Det gäller omgivningen, berättelsen (vad man råkar ut för) och förmodligen också personerna som figurerar i den. Tenderar till att röra sig i gränslandet mellan fantasy och ickerealistisk skräck, som Lovecraft.
Framtidsfantasy (Science Fantasy)
Science fantasy hör man oftast när folk inte är riktigt säkra på om de skall placera böckerna i facket "fantasy" eller facket "science fiction". Det är berättelser som utspelar sig i en teknologiskt avancerad framtid med inslag av magi. Ett välkänt exempel som de flesta borde kunna anknyta till är de gamla Star Wars-filmerna.
En undergenre till undergenren är döende Jorden-fantasy (dying Earth fantasy), som fått namn av Jack Vances Tales of the Dying Earth. Här handlar det om en mycket avlägsen framtid uan mycket hopp, där världen gammal och döende.
Sagofantasy (Fairy Tales)
Sagofantasy är inte sagor, ty sagor är en självständig och betydligt äldre definition som syftar på helt andra saker. Som med allt annat finns det dock saker som rör sig i gränslandet, därav begreppet sagofantasy. Det är fantasy som har inspirerats av sagor och har behållit mycket av den atmosfär som finns i dessa, till exempel Neil Gaimans Stardust (Stjärnstoft).
Arthurfantasy (Arthurian Fantasy)
Att jag över huvud taget går in på någonting som kallas Arthurfantasy borde vara beivs nog på att jag skulle ha avslutat den här artiklen för ett eller två stycken sedan, men det finns faktiskt en hel del böcker som hämtat sin inspiration och sina huvudpersoner från Arthurmyten och därför fått en lyckligtvis mycket logisk definition. Exempel på den här fantasytypen är Marion Zimmer Bradleys Avalons dimmor.
|
| |
|
#1 · Julle · den 27 november 2004, 14:43
|
För att göra det ännu mer förvirrat så finns det en gymnasiekurs (50 poäng) som kallas "Fantasy" som om jag inte misstar mig använder helt andra definationer.
|
|
#2 · Ecthelion · den 27 november 2004, 15:12
|
Fint skrivet Julle :)
Du har dock missat den viktigaste av alla undergenrer *hostar* Du vet vilken!
|
|
#3 · Sornien · den 27 november 2004, 15:37
|
Jo, det finns en sådan gymnasiekurs, jag har själv läst den. Men vad jag vet är det bara en lokal kurs på vissa skolor, och den vi läste byggde helt och hållet på en enda bok om fantasy. Minns inte titeln, men kan nog leta fram den om någon är intresserad.
|
|
#4 · Sornien · den 27 november 2004, 15:37
|
En vettig uppdelning, och bra skrivet för övrigt!
|
|
#5 · Thorongil · den 27 november 2004, 17:29
|
En anmärkning, Julle: det heter definItion, inte definAtion. Annars en utmärkt artikel, som vanligt.
|
|
#6 · Julle · den 27 november 2004, 18:36
|
Så går det när man har uppmärksamheten på annat håll. >_< Tack.
|
|
#7 · Waenaglarien · den 27 november 2004, 19:13
|
Bra skrivet. Att du orkade göra det dessutom.. är ju en rätt stor röra. Men du lyckades få det bra =)
|
|
#8 · Julle · den 27 november 2004, 19:38
|
#2, förresten: Som sagt, vill du ha med den delen får du skriva den själv. Det är du som har intresset och specialkunskaperna. ;P
|
|
#9 · Ghosthand · den 27 november 2004, 22:21
|
Hmm ... själv skulle jag nog velat lägga till Komisk Fantasy (Pratchett) och Romantisk Fantasy. I den sistnämnda handlar det, givetvis, huvudsakligen om en romantisk historia i god Harlequin-stil, där man kryddar upp det med lagom doser magi och mystik. Exempel: Sagan om Isfolket.
|
|
#10 · Julle · den 27 november 2004, 22:31
|
Komisk fantasy hade jag faktiskt tänkt skriva om, missade det när jag väl satte ned orden dock. Tack. Böcker i Harlequin-stil (eller som Sagan om Isfolket) väljer jag helst att ignorera totalt. ;P
|
|
#11 · Mabelode · den 28 november 2004, 00:04
|
En annan översättning på Swords & Sorcery är Svärd & Svartkonst, den låter snärtigare och har samma förkortning.
|
|
#12 · Johan · den 28 november 2004, 09:40
|
Hmm... Det här är mer "förlagsetiketter" än sub-genrer i de flesta fallen.
Det enklaste sättet är att endast dela in fantasy i fyra genrer (deta är det jag kallar för förlagsvarianten)
High Fantasy, Sword and sorcery, dark fantasy och light fatnsy.
sedan finns en vedertagen indelning enligt den dominierande stämningen i verket:
*Mytopoetisk
*Heroisk
*Äventyrsinriktad
*Ironisk
*Komisk
*Nostalgisk
*Sentimental
*Skrämmande
(Waggoner)
och en om man i stället gör indelningen efter intrig och miljö:
*Dit och hem igen
*Bortom kullarna
*Enhörning på vift
*Svart magi
*Bambis barn
*Kungar och hjältar
(Searls)
Detta enligt litteraturvetenskapen.
|
|
#13 · Loial · den 28 november 2004, 12:09
|
Den här artikeln var lite bättre än den förra ;)
|
|
#14 · Julle · den 28 november 2004, 16:06
|
Johan, nej, det här är inte förlagsetiketter - inte enbart, i alla fall. Det här är vad vanligt folk, läsare, använder i diskussioner. Jag vet att det finns helt andra sätt att dela in det med faktum är att jag i princip aldrig stöter på dem i diskussioner, på forum och så vidare. Meningen är som sagt inte att folk skall börja använda dem aktivt, men i alla fall förhoppningsvis förstå vad andra menar när de stöter på uttrycken.
Vad litteraturvetenskapen sedan vill säga är av mindre betydelse om det inte används utanför den.
|
|
#15 · Julle · den 28 november 2004, 16:07
|
Mabelode, sant. Ändrade till det.
|
|
#16 · Julle · den 28 november 2004, 16:08
|
Loial, personligen tycker jag att den är betydligt tråkigare och har en smalare målgrupp. Men den är i alla fall mer att diskutera runt.
|
|
#17 · Johan · den 28 november 2004, 21:14
|
Nej, men många av dem ÄR bara förklagsetiketter - och därigenom inga "sub-genrer" alls.
Dessutom OM man nu ska prata om subgenrer, är det viktigt att man antingen stöder sig på miljöer och intriger ELLER själva "stämningen" i verket - du har med lite av varje, samt förlagsetiketter. Det gör att din sammanställning bli onödigt rörig, och precis som du säger, full med överlappande delar som går in i varandra på ett sätt som gör det omöjligt att bringa någon ordning i det. Att dela in saker i "fack" ska man göra för att underlätta för folk, inte för att skapa förvirring.
High fantasy (om man nu ska använda den termen) omfattar i princip ALL fantasy som kommer ur subgenren "kungar och hjältar" (det du valt att kalla för arthurian fantasy). Och flera av de andra delarna du nämner går också in i varandra.
Det är inget fel att diskutera eller analysera fantasy utifrån dessa vanliga begrepp, men det underlättar inte.
|
|
#18 · Julle · den 28 november 2004, 22:02
|
Den stora majoriteten av alla jag har diskuterat följande begrepp med har ansett dem vara undergenrer (är det inte smidigare att använda ett germanskt ord istället för latinskt där?), det är vad jag försöker framhålla. Om litteraturvetenskapen sedan anser en annan sak spelar det mindre roll, för det är läsarna, författarnas och förlagens värld som är den som den stora majoriteten kommer få kontakt med.
Jag har inte mycket till övers för klassificeringsivern i att dela in fantasyn i många små delar och jag håller helt med dig om att det är dumma och förvirrande uttryck. Jag påpekar bara att dessa är de som normalt används och försöker ge en förklaring till hur de används så att man skall kunna känna igen dem.
|
|
#19 · Vivalalona · den 1 december 2004, 22:17
|
Det var en bra skriven artikel. Du glömde komisk fantasy, men det har ju redan sagts så det behöver ju inte jag orda om. Du förklarar roligt ;)
|
|
#20 · Julle · den 2 december 2004, 10:27
|
Jag har "glömt" en hel massa saker.
|
|
#21 · Kortirion · den 3 december 2004, 10:14
|
Hur du kopplar Lovecraft med Fantasy förstår jag inte :P
|
|
#22 · Julle · den 4 december 2004, 16:58
|
Så långt bort ligger han inte. Vari ligger omöjligheten att göra en sådan koppling? :)
|
|
#23 · Morgoth · den 5 december 2004, 22:38
|
*utnämner Julle till professor i Fantasy*
Mycket, mycket lärorikt!
|
|
#24 · Julle · den 6 december 2004, 19:18
|
Fast lägg märke till alla invändningar. :P
|
|
#25 · Julle · den 10 december 2004, 16:59
|
Uppdaterad med humoristisk fantasy nu också.
|
Man måste vara inloggad medlem för att kommentera
|
| |
