|
Tiden är här för fantasynördarna
|
Antal svar: 12
|
| Charon · den 29 juni 2009, 11:39 |
 |
Läs Hanna Fahls krönika i SvD:
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_3132887.svd
Reaktioner? För egen del har jag lite blandade känslor inför den. Å ena sidan vill jag helhjärtat hålla med: förmodligen har fantasyn aldrig haft så stor chans att vinna någon form av bredare acceptans som idag (om än av till största delen andra skäl än de Fahl -- halvt på skämt? -- anför). Å andra sidan känns det här som ännu än i raden av krönikor som framställer både fantasy och science fiction som något mindre än det är: genrerna blir reducerade till trollkarlsstavar och lasersvärd, för att uttrycka det vulgärt.
|
|
#1 ·
crestfallenforyears · den 29 juni 2009, 13:44
|
 |
"Redan som barn kände jag en odefinierad skam över min hyllmeter med Sagan om Belgarion. Många långa mellanstadieeftermiddagar tillbringades med O’boy och den sugande evighetsberättelsen om ont och gott. Men jag tog aldrig med mig böckerna till skolan."
Jag har haft med mig fantasyböcker varje dag i skolan sedan jag var åtta. Nu är väl denna krönikör lite äldre än mig, men jag tror knappast att hon skulle ha stenats om hon suttit och läst David Eddings böcker i skolan. Dessutom har jag aldrig träffat någon som skäms för att gilla fantasy och science fiction (Och det må ha tagit mig tjugo år att komma över skamkänslan...).
|
|
#2 ·
Brandoch Daha · den 29 juni 2009, 14:06
|
 |
Meh. Det där var en ganska intetsägande krönika. Blablabla - inte mycket substans. |
|
#3 ·
Charon · den 29 juni 2009, 15:44
|
 |
#1 - Jag är drygt dubbelt så gammal som du, och så märkvärdigt var det knappast att ta med fantasyböcker till skolan på min tid heller, så just det kändes kanske lite överdrivet. Däremot figurerade inte fantasy särskilt mycket överhuvudtaget, utom i diskussioner några mer eller mindre nördiga killar emellan.
#2 - Ja, visst är den intetsägande. Det är lite det jag är ute efter i min kritik: just genom sin ytlighet och substanslöshet känns det som om den reducerar fantasy till någon form av guilty pleasure, som bäst. Samtidigt brukar vi ju konstant gnälla över att det nästan aldrig skrivs odelat positivt om fantasy i mainstreampressen. Borde vi vara glada över det lilla när det väl sker, även när det är ytligt och förenklande som detta? |
|
#4 ·
vodalus · den 29 juni 2009, 16:34
|
 |
Hanna Fahls krönika är dessutom lite väl lik denna artikel från The Guardians hemsida:
http://www.guardian.co.uk/books/booksblog/2009/jun/22/fantasy-readers-gemmell-award
Redigerat 2009-06-29, 16:53 av vodalus |
|
#5 ·
Brandoch Daha · den 29 juni 2009, 16:48
|
 |
Nja, det är uppenbart att den är förlagan men hennes artikel är tillräckligt dumbed-down och omskriven för att ha avlägsnat allt som var bra i förlagan. Hon klarar plagiatkontrollen, men man frågar sig hur desperat hon var... nice catch. |
|
#6 ·
Charon · den 29 juni 2009, 18:31
|
 |
Nej, plagiat är plagiat, även om man kapar bort allt innehåll. Man måste tillföra något för att det inte ska vara plagiat -- och när man rakt av kapar hela stycken ...
Snyggt fångat av vodalus här, det instämmer jag i. Så mycket bättre dessutom att förlagan i The Guardian faktiskt innehåller en del substans, som kanske är roligare att diskutera. Min huvudsakliga invändning är dock densamma: även där likställs fantasy med trollkarlar och svärd i lätt pubertala och banala berättelser från folk som aldrig återhämtade sig från Tolkien.
Sedan undrar jag också vart skribenten egentligen vill komma med uttalanden som det här:
But now those authors are moving on to their own versions of the Grey Havens. Leading fantasy writer David Gemmell died a few years ago, David Eddings a few weeks ago, while Terry Pratchett's struggle against Alzheimer's is, as he says, only going one way. Age is overtaking the genre, before it's had a chance to mature.
Vad är problemet? Fantasy är ju inte synonymt med den första generationen post-tolkienska författare. På vilket sätt skulle dessa författares ålderdom och död -- hur sorgliga dessa händelser än må vara på ett rent mänskligt plan -- innebära att "åldern springer förbi genren"? |
|
#7 ·
Smeg · den 30 juni 2009, 10:09
|
 |
Det är väl alla möjliga stereotyper knutna till olika genrer. Kulturkoftan med rödvinsglaset läser Kafka eller poesi av Majakovski, fjortisbruden (eller den medelålderskvinnan som är olycklig i sitt äktenskap eller sexuellt frusterad) läser chicklit eller Harlequin-böcker, mellanmjölkssvensson läser deckare, svartklädda svartsminkade vampyr-wannabes läser skräck (alternativt Twilight om de är under femton).
Redigerat 2009-06-30, 10:10 av Smeg |
|
#8 ·
Vinter · den 30 juni 2009, 12:38
|
 |
Jag tycker också att krönikan var lite blah blah blah. Och jag irriterade mig på det här sista.
Fantasyn är tyvärr fortfarande uråldrigt mansdominerad med några få lysande undantag (Ursula Le Guin! Susanna Clarke! Diana Wynne Jones!)
Men bra kvinnliga fantasyförfattare är ju verkligen inte några undantag idag, vilket får mig att tycka att den där kommentaren känns uråldrig. |
|
#9 ·
vodalus · den 30 juni 2009, 14:44
|
 |
Nej precis. Vad det gäller antalet publicerade författare så skulle jag gissa på att det ligger ganska nära 50-50 och även när man tittar på försöljningssiffror så skulle jag inte tro att det är några enorma skillnader. Visserligen är de flesta riktigt storsäljande författare män (speciellt om man bara fokuserar på episk fantasy), men ur ett lite vidare perspektiv så tror jag att författare som Laurell K. Hamilton och framför allt Rowling väger upp det. |
|
#10 ·
Jason · den 30 juni 2009, 14:48
|
 |
#3 Jag är äldre än dig och jag känner inte heller igen det där. Jag berättade om att jag läst Le Guin och sådant som nu uppfattas som fantasy och ingen tyckte det var skamligt eller klandervärt på något sätt.
#8 Håller med... Fantasy är väl inte så mansdominerat nu om man jämför med annat. Förresten... Robin Hobb har ju hållit på länge, så varför nämner hon inte henne?
|
|
#11 ·
nymfetamin · den 30 juni 2009, 19:21
|
 |
#10 Därför att krönikören är en klåpare. |
|
#12 ·
Jason · den 30 juni 2009, 21:45
|
 |
Men antagligen ung, snygg, socialt kompetent, etc, etc...
En annan sak som jag stör mig lite på är det där med att upphöja sf till något stort och dominerande, när det (tyvärr) är en genre som haft jättestora problem. Den har väl räddats av att folk börjat läsa på engelska i större omfattning än tidigare. Annars hade det väl varit totalkört för sf i Sverige.
Att jämföra en sådan genre med fantasy och på något sätt framhäva sf:s dominans känns inte alls som en realistisk bild av verkligheten. Det är ju tvärtom fantasy som är stort och säljer mycket medan sf inte gör det längre...
|
|
Svara på inlägg
|
Man måste vara inloggad medlem för att skriva i forumet
|
|
| |