| Februari 2005: Steven Eriksons "A Malazan Book of the Fallen" |
Vi det här laget så kan väl ingen ha undgått att ha hört talas om Steven Erikson och hans episka A Malazan Book of the Fallen. Skulle han mot all förmodan ha gått dig förbi så kommer här en kort liten introduktion.
Steven Erikson föddes 1959 i Toronto, och växte upp i Winnipeg. Han har jobbat som antropolog och arkeolog, men bor nu i England tillsammans med fru och barn, där han skriver på heltid. Han har publicerat två andra böcker i Canada, A Ruin of Feathers (1991) och Revolvo & Other Canadian Tales (1998), innan han 1999 debuterade som fantasyförfattare med Gardens of the Moon.
Gardens of the Moon var utan tvekan en av det årets bästa böcker, och trots att den då ännu inte givits ut i USA, så pratades det en hel del om den, och den fick fina lovord från författare och kollegor. Det är med detta i åtanke svårt att förstå att det tog fram till 2004 innan första boken kom ut i USA. De flesta förlag tyckte intrigerna var för komplicerade och att böckerna låg på en för hög nivå för den amerikanska marknaden.
A Malzan Book of the Fallen är en planerad serie på tio böcker, och hittills så har Erikson lyckats leverera i princip en bok varje år med extremt hög kvalité. Det hör till ovanligheterna att förlag skriver kontrakt på så många böcker, särskilt när det gäller en debutant.
Det är svårt att sätta någon egentlig stämpel på Eriksons böcker, man kan se influenser från andra författare, som t ex Glen Cook, men böckerna känns oerhört fräscha och liknar inget jag tidigare sett. Världen som Steven Erikson har byggt upp är större och mer komplex än något annat jag tidigare stött på, och Erikson får utan problem det hela att verka trovärdigt.
Ett vanligt problem inom fantasyn är statiska världar som för evigt fastnat i medeltiden, och varken har någon historia eller tillstymmelse till utveckling. Här märks tydligt Eriksons tidigare karriär som antropolog och arkeolog. Erikson har skapat en värld som myllrar av liv och kulturer som utvecklats med åren och har en långtgående historia.
Erikson skriver verkligen inte sina läsare på näsan och det är ofta man får aha-upplevelser. Ofta veta man ytterst lite om vad som egentligen händer. Någonting som ser ut att vara en sak är något helt annat och har inte alls den betydelse man från början trodde det hade. Vill man som läsare ha fullständig kontroll över det som händer och gillar plågsamt förutsägbara berättelser à la Eddings, så har man inget här att hämta. Man får helt enkelt lita på att Erikson vet vad han gör och att allting får en förklaring förr eller senare. Det är inte sällan det visar sig att Erikson vinklat det hela på så sätt att läsaren låter lura sig själv, fast alla kort ligger på bordet. Det är detta faktum att hela historien är så oerhört genomtänkt och genomarbetad som gör A Malazan Book of the Fallen så fascinerande.
Även om A Malazan Book of the Fallen är fylld av humor, så är det ändå en ganska mörk historia. Titeln A Malazan Book of the Fallen är en referens till den krönika över stupade soldater som sammanställdes under Napoleons härjningar i Europa, så glöm allt vad lyckliga slut heter. Gillar man sin fantasy mörk och bitter, men ändå fylld av humor så kommer Erikson att passa som handen i handsken.
A Malazan Book of the Fallen kan i huvudsak sägas vara en krönika över det Malazanska Kejsardömet och dess soldater, och då i huvudsak veterankompaniet Brobärnnarna (Bridgeburners). Gardens of the Moon är ett klassiskt exempel på In Medias Res. Läsaren dumpas mitt i handlingens centrum och berättandet fortsätter sedan i en allt snabbare takt. A Malzan Book of the Fallen är dock inte någon linjär berättelse, utan då och då tar Erikson ett steg tillbaks i tiden och man får se händelser från en ny karaktärs ögon som sprider nytt ljus över en situation. Detta kan ge ett något splittrat intryck, men jag tror att mycket av charmen med A Malazan Book of the Fallen skulle gå förlorad i ett linjärt berättande.
Eriksons värld är inte heller svart-vit med en klart definierad ond och god sida, som är så vanligt i standardfantasyn. Här finns människor som sträcker sig över hela spektrat på alla sidor av konflikten, och dessutom har väl underbyggda motiv till sitt handlande. Erikson är en frisk fläkt av realism i det annars så stagnerade fantasysträsket.
|