|
Skriven av Stjerne den 30 januari 2012
|
De båda tjuvarna Tar och Tife är tillbaka i staden Argovona efter att ha hjälpt stenväktaren Valgone att söka upp tre elementstenar. Efter en händelse i staden känner Tar att något är fel. En obeskrivlig känsla plågar och bränner inuti honom. Han beger sig mot Dkroiöknen för att söka upp de mystiska helarna som sägs vara de enda som kan hjälpa honom.
Samtidigt beger sig Valgone är på väg mot staden Golyar för att leta upp en gammal vän som han hoppas ska kunna hjälpa honom i kampen mot Garland och skydda elementstenarna.
Bronstornet Garba är den andra delen i serien Elementstenarna. Efter att i första boken blivit bekant med huvudkaraktärerna och fått länder och städer introducerade för sig kan då äventyret dra igång aningen snabbare den här gången då fokus tidigt riktas mot Tars problem och märkligt brännande smärtor och hans planer på att ge sig av och lämna Tife för att bege sig mot öknen. Det känns mer som att historien kommer igång mer på riktigt än i första boken och några nya karaktärer och länder presenteras under resans gång. Magin får även större plats den här gången.
Språket är lättläst men då och då smyger sig en del ord som för mig känns för moderna och inte passar in i det språk som används. Det är inget jätteproblem men det får mig att "vakna" upp ur historien och fundera över huruvida orden fungerar i sammanhangen.
Karaktären Tasrun, prisjägaren som jag nämnde i recensionen av den första boken, ges betydligt mindre utrymme den här gången men hans kapitel är alltid spännande att läsa.
Det märks att många händelser i boken kommer att utvecklas och få större vikt i kommande böcker. Det bjuds på en del oväntade vändningar en betydligt allvarligare och mörkare ton med överraskningar mot slutet som jag gillar. Att allt inte är enbart svart eller vitt.
Jag ser fram emot fortsättningen på Hans Olssons bokserie och det ska bli spännande att se i vilken riktning han kommer att styra historien.
Betyg:
|
|
|
Man måste vara inloggad medlem för att kommentera
|
| |
