|
Skriven av Rogie den 16 april 2012
|
Svensk fantasy åt barn har det funnits länge. Astrid Lindgren det bästa exemplet. Men Jo Salmsons bokserie till känns som fantasy skillnad från de flesta. Be en almander att kliva över tröskeln, och ditt liv blir aldrig som vanligt igen. Rian är tio år och sitter ensam i stugan i bergen. Hen fryser och är hungrig. Farfar har gått till byn för att byta till sig mat. Det är en farlig vandring och Rian är rädd. Plötsligt dyker det upp en mörk varelse insvept i en vid, tjock mantel. Det är en almander, en medlem av det folk som fanns här före människan. På grund av trolldom har almandrarna förvisats till Skuggornas värld, men nu behöver de Rians hjälp för att kunna återvända.
Visserligen är Jo Salmsons böcker om alamandrarnas återkomst för barn men trots det är det riktigt bra gjort. Med sin berättarteknik i kombination med Peter Bergtings skickliga illustrationer skapar författaren en känsla av nordisk miljö som genomsyrar böckerna. Karaktärerna i boken känns inte som hjältar eller skurkar även om soldaterna och Rians mobbare är något stereotypiska. I första hand är de vanliga människor och kan begå misstag. Jo Salmson skapar sina egna monster och sin egen magi istället för att låna från andra, något som jag bara kan beundra. Världen i böckerna är lika skickligt uppbyggd som vilken fantasy som helst. Tempot i boken går långsamt men mysigt framåt och man någorlunda spända på vad som kommer hända härnäst. När man stänger sista boken har man knappast fått någon litterär uppenbarelse men man har fått en trevlig lässtund. Om man känner en vän som nyss lärt sig läsa kan man rekommendera Alamandrarnas Återkomst och ge de en mysig upplevelse.
Betyg:
|
|
|
Man måste vara inloggad medlem för att kommentera
|
| |
