|
Skriven av Stjerne den 9 augusti 2012
|
Tre syskon ger sig ut i skogen för att reda på om det man i trakten säger är sant. Att det bor en häxa där. De blir anfallna av något och de flyr vettskrämda ut ur skogen men bara två av de kommer hem.
Flera år senare när Gretchen och hennes bror Ansel blivit äldre är de inte längre säkra på om det faktiskt var en häxa som tog deras syster när de var små, eller om de bara kom bort ifrån varandra i den stora skogen.
När deras styvmor som aldrig tyckt om de, kastar ut syskonen hamnar de i staden Live Oak. Där träffar de den vackra Sophia som tillverkar eget godis som hon säljer till invånarna i den lilla staden. Hon erbjuder Ansel och Gretchen tillfälligt boende hemma hos sig. Allt verkar idylliskt och fridfullt tills Gretchen en dag träffar den märklige Samuel som påstår att han känner till häxan och att hon är tillbaka. Vem är egentligen häxan, och vem blir nästa offer?
När jag hörde talas om Sweetley fick jag känslan av att det var en modern Hans och Greta i skräckversion. Orden Fairytale Retellings stärkte den känslan, men det enda boken har gemensamt med den tyska folksagan är barnens namn. Jag kan däremot inte minnas att det förekom varulvar i Hans och Greta.
Jag kan inte låta bli att känna mig aningen lurad. Boken börjar bra med de tre barnen som går in i skogen och börjar höra märkliga ljud och blir anfallna av något som de inte kan se utan bara ana. Jag gillade den första biten. Skulden och det dåliga samvetet som Ansel och Gretchen bär med sig flera år efter det att deras syster blev försvann i skogen, Gretchens känsla av att vara halv i och med att systern och hon var tvillingar. De bitarna var bra. Men sen blir det för mycket tonårsromantik för min del, och jag tappade intresset snabbt och ville mest bli klar med boken för att påbörja en ny. Så vill jag inte känna när jag läser en bok. Inget ont om varulvar men de kändes malplacerade i boken, förmodligen på grund av den falska marknadsföringen som en modern Hans och Greta.
Karaktärerna känns platta och rätt tråkiga och jag får känslan av att Ansel, Gretchen, Sophia och Samuel alla ser ut som fotomodeller om man får tro alla beskrivningarna av deras utseenden.
Nej. Det hade inte behövts göras jämförelser med den tyska folksagan alls.
Betyg:
|
|
|
Man måste vara inloggad medlem för att kommentera
|
| |
