|
Skriven av Syntax Horror den 22 april 2005
|
Vanligtvis brukar andra boken i en trilogi vara den svagaste länken i en kedja. Shadows Linger lider dock inte av detta problem.
Till skillnad från i första boken The Black Company så får vi inte bara se saker och ting från Croakers synvinkel. Cook hanterar bytet av synvinkeln på ett skickligt sätt, och det är lite olika stil på berättandet beroende på ur vilken synvinkel man ser det.
I Shadows Linger får de moraliska frågor man kunde börja skymta i slutet av The Black Company allt större betydelse. De ställs inför ett dilemma. Ska de göra allt för att hindra the Dominator från att återuppstå, även om det skulle leda till att The White Rose dör?
Glen Cook kunde vid ett flertal tillfällen gjort det lätt för sig, men han väljer den svåra vägen, vilket han lyckas väldigt väl med. Shadows Linger är om möjligt ännu mörkare än The Black Company, men på ett mer personligt plan. Det är inte krigets hemskheter i allmänhet som skildras utan individuella karaktärers lidanden och vedermödor. Den är även mörk på det sättet att den skildrar livets verklighet. Ofta dör de som minst förtjänar det, medan de som verkligen förtjänar att dö överlever.
Shadows Linger innehåller färgstarka och roande karaktärsporträtt och är fylld av samma svarta humor som sin föregångare. Fokus är inte heller på samma episka plan utan mer på ett personligt plan. Den är inte lika stark som The Black Company, men allt som allt en värdig uppföljare.
Betyg:
|
|
|
|
#1 · Vinterdotter · den 22 april 2005, 12:02
|
Den låter bra men lite deprimerande...
|
Man måste vara inloggad medlem för att kommentera
|
| |
