Meny
Startsidan
Forum
Litteratur
Författare
Johans hörna
Månadens visdomsord
Recensioner
Novellpriset
Film
Musik
Spel
Noveller & Dikter
Butik
Community
Användarnamn

Reklam
Community (0 medlemmar inloggade)
Användarnamn
Lösenord
 

· Bli medlem
· Information om
  cookies

· Glömt lösenordet?
Fredag den 24 maj 2013  ·   Fantastika om 147 dagar

Reklam

Navigation
Catahya > Litteratur > Recensioner > Harry Potter och De vises sten

Harry Potter och De vises sten
Skriven av Anarandil den 2 december 2005
Harry Potter är barnböcker för barn. Så är det många tänker, och för några år sedan var jag en av dem. Jag hade en yngre kusin som älskade böckerna, men jag skulle aldrig kunna tänka mig att läsa dem – de var ju för barn! Men som av en slump fick jag böckerna i julklapp följande jul, och min tanke var då ”jaha, vad ska jag göra med dem här då?” och lade böckerna underst i presenthögen... När jag sedan gick och lade mig på julaftonskvällen och inte hade någonting att läsa tänkte jag att jag kunde väl ge ”de där barnböckerna” en chans. Och wow, de var inte alls som jag tänkt mig! Fyllda med trollkarlar och magi trollband böckerna mig och jag slukade de tre första på en vecka.
De inledande kapitlen i Harry Potter och de vises sten om hur Harry får reda på att han är en trollkarl och om hela den gömda trollkarlsvärlden tillhör fortfarande mina absoluta favoriter i hela serien, och jag kan fortfarande känna den där känslan jag fick första gången jag läste boken när jag läser de bitarna.

Handlingen i boken kretsar som synes kring den unge Harry Potter. Harry Potter är en vanlig, ung brittisk pojke som bor i en vanlig brittisk förort i ett hus med en perfekt och ytterst vanlig gräsmatta. Han bor inte med sina föräldrar, ty de dog i en bilolycka när Harry var liten, utan istället bor han med sin moster och morbror. Och de avskyr Harry. De låter honom bo i ett litet skrymsle under trappan i hallen, och behandlar honom som han vore ett husdjur snarare än en person. Men en dag kommer det ett brev adresserat till Harry, ett brev som inte bara vänder uppochned på Harrys liv, utan också på hela den för honom kända världen. Brevet kommer från "Hogwarts skola för häxkonster och trolldom" och Harry är nog inte så vanlig ändå – han är en trollkarl, och inte vilken trollkarl som helst. Det visar sig att nästan alla i trollkarlvärlden känner till hans namn. Hans föräldrar dog nog inte i en bilolycka när allt kommer omkring…

Trots (eller kanske på grund av) att böckerna om Harry Potter blivit en megasuccé över hela världen är det fortfarande många som ser ned på dem. Jag har inget problem med det, men jag råder folk som uttalar sig negativt om böckerna utan att ha läst dem att göra det för att bilda sig en egen uppfattning. Vem vet, kanske de, som jag, fattar tycke för dem?

Harry Potter och de vises sten börjar som sagt väldigt starkt, men kan tyvärr inte hålla stilen genom hela boken. Bitarna jag finner vara mest intressanta är de som inte har med huvudhistorien att göra, nämnbart de om Quidditch och de olika lektionerna man får vara med på. Visst håller grundberättelsen, men jag tycker framförallt att boken klimax är aningen svagt och ibland är Harry och hans vänner så naiva att det gör ont (någonting som genomsyrar hela bokserien om den unge trollkarlen). En sak jag tycker är så dumt och osmidigt är följande (spoiler, markera för att se):

Målet med att ha en massa rum som vaktar stenen måste ju vara att hindra någon obehörig att ta sig fram till den, eller hur? Varför har man då ledtrådar och hjälpmedel i rummen? Om man nu har ett rum med en massa drycker, blir det då inte svårare om man inte har någon dikt som säger vilka drycker man skall dricka i vilken ordning? Vore det inte svårare om nyckelrummet inte hade några kvastar i det? Dessa saker tyder ju på att de vill att någon skall kunna ta sig förbi hindren. Det enda svaret jag kan finna är ju att Dumbledore vill att Harry skall ta sig förbi hindren, men varför skulle han vilja det? Det känns ju aningen osmidigt med tanke på vad som står på spel.

Underhållsmässigt ligger boken kring en fyra, men om man väger in de ologiska aspekterna samt de tråkigare partierna hamnar betyget ändå på en trea. Jag måste dock säga att det är en bok jag lätt återvänder till, och läst femtalet gånger nu – så det är ingen dålig bok. En stark trea alltså.

Betyg:

 

Kommentarer (17)
#1 · Zidimíus · den 2 december 2005, 18:31
Jag vet inte om jag ska hålla med.
Jag tycker bara pga själva idén och storyn om en trollkarlsskola var så revulitionerande att boken blir unik nog att få ett högre betyg.
Andra synpunkter har jag också ang spoilern men dom vill jag inte dra upp för att förstöra för läsarna.
Naiva? Alla är vi naiva jag tycker nog själv jag är naivare en vad Harry och hans vänner kan vara ibland. Dock är dom kanske lite väl smarta för att vara elva, som dom är i första boken.

Bra recension iaf.

#2 · Julle · den 2 december 2005, 18:38
Idén unik? Revolutionerande? _Trollkarlen från Övärlden_?

#3 · Vinterdotter · den 2 december 2005, 20:08
Helt rätt betyg. Serien HAR en alldeles speciell sorts charm (jag tillhör fansen), men det är alldeles sant att det kryllar av märkliga ologiskheter i storyn. Det gäller alla böckerna i serien, vissa mer än andra.

#4 · Jarsling · den 2 december 2005, 21:28
Själva styrkan i HP serien är på sätt och vis språket (även översatt) man fastnar i det. Storyn i sig är väl inte den allra bästa, men det behövs inte egentligen.

#5 · Zidimíus · den 2 december 2005, 23:26
#2 Om det är så att det finns böcker innan med samma konsept så ber jag om ursäkt.
Har aldrig hört talas om Trollkarlen från Övervärlden.

#6 · Julle · den 3 december 2005, 17:17
_Trollkarlen från Övärlden_, eller _A Wizard of Earthsea_, är en titel som väldigt många skulle räkna som en av fantasygenrens stora klassiker. Det behöver inte betyda att du skulle tycka om den, men personligen tycker jag absolut att du bör fundera på att kika på den. :)

#7 · Dernhelm · den 3 december 2005, 17:21
Håller helt med om att alla de som klankar på Harry Potter-böckerna borde läsa dem ordentligt - något många av dem ger ett starkt intryck av att aldrig ha gjort... Och jag blir riktigt irriterad på folks attityd om att "Aha! Serien är populär och har sålts i miljoner exemplar, alltså måste den vara schablonbundet, barnsligt tjafs".

#8 · Jarsling · den 3 december 2005, 19:51
Man kan dock inte komma ifrån att Harry Potter inte alls är en "vanlig" fantasy serie. Den har så gott som ingen av medeltidsinspirationen som genomsyrar nästan all annan fantasylitteratur.

#2 Julle, du kan väl ändå inte påstå att Trollkarlsskolan i H P har några som helst samband med skolan i Övärlden. Det är lite som att anklaga fantasyn för att vara ett lamt plagiat för att det finns folksagor.

#9 · Julle · den 4 december 2005, 02:08
För det första: Det påstods att idén med en trollkarlsskola skulle vara unik och revolutionerande. Jag påpekade att så inte är fallet, med det kanske mest välkända exemplet. Inte att Harry Potter är ett lamt plagiat på Övärlden.

För det andra: Det finns massor med fantasy som utspelar sig i en fiktiv medeltid. Sant att du kanske hittar majoriteten av alla fantasyböcker där, men att påstå att "nästan all annan fantasy" skulle genomsyras av mer medeltidsinspiration än Harry Potter är direkt felaktigt. Neil Gaiman, Charles de Lint och China Miéville är tre av mina favoritnamn när det gäller fantasy i nutida miljö. Du hittar en artikel som till viss del behandlar ämnet här:
http://www.catahya.net/artikel.asp?id=97

#10 · Julle · den 4 december 2005, 03:29
... som INTE utspelar sig i en fiktiv medeltid, skulle det naturligtvis stå.

#11 · Vahinya · den 4 december 2005, 12:59
Popularitet handlar inte om att göra nåt originellt utan att kombinera ihop välkända ingredienser på ett välgjort sätt som tilltalar alla.
Idé och genomförande är helt skilda saker. Harry Martinssons idé om Aniara var inte ny tex., men fantastiskt väl genomförd.
Jag tycker Rowlings genomförande av gamla, kända idéer är lysande i de första fyra böckerna, i synnerhet eftersom hon adderat sin egen speciella humor. Från och med bok fem känns det däremot som om hon fastnat i samma hjulspår.

#12 · Taura-Tierno · den 4 december 2005, 14:24
Jag brukar oftast se förbi de ologiska sakerna i böckerna och se till det positiva i dem. Jag tycker att själva miljön är det bästa med böckerna, hela trollkarlsvärlden, och så. Hon har ju tagit ganska mycket redan existerande och anpassat det till sina böcker, det är kul. Den första boken är ju en av de bästa också, om jag ser till läsupplevelsen. Då var allt det där nytt och jättespännande.

Språket tycker jag inte är överdrivet bra, även fast det inte är dåligt, då. Översättningen är väl ungefär på samma kvalitet som orginalet, tycker jag. Det enda negativa med översättningarna är väl att en hel del ordlekar och liknande försvinner.

#13 · Anarandil · den 4 december 2005, 17:26
Även jag brukar ha överseende med "missarna", men man måste ändå ha dem i åtanke när man recenserar boken.

#14 · Iwana Midnattsgåva · den 6 augusti 2006, 17:28
Harry Potter är bäst, och så tycker jag!

#15 · Sieben · den 19 augusti 2006, 03:26
Gillar harry potter. Och det bästa med dom är att man åldras med dom! Femte boken som jag inte läst än ligger högt på min långa långa lista!

#16 · Feonwe · den 29 oktober 2006, 14:31
harry potter är den bästa boken jag någonsin läst

#17 · Artemis · den 15 februari 2008, 01:40
3a??? Tycker lätt en 5a så!!! :P:P:P


Skriv kommentar

Man måste vara inloggad medlem för att kommentera

 
Recension
Författare
Rowling, J.K.
Serie
Harry Potter
Första boken

Vill du skriva recensioner?
Catahya söker alltid nya skribenter. Prata med Isblad om du är intresserad.