|
Skriven av Vinterdotter den 18 november 2005
|
Så var vi då tillbaka i Westeros, i efterdyningarna av det krig som dominerade A Clash of Kings och A Storm of Swords. Efter svärdsstormen har nu ett visst lugn lägrat sig, och städer byggs t o m upp istället för att brännas ner. Det hindrar dock inte lömska intriger från att spinnas och allianser från att skapas och brytas. Familjen Lannister behärskar fortfarande Järntronen, men i Dorne i söder pyser upproret, och på Iron Isles har man utlyst ett Kingsmoot, ett möte för att välja kung. Och i norr har Stannis Baratheon mer eller mindre tagit kontroll över såväl muren som Night´s Watch.
A Feast for Crows är egentligen bara en halv bok. George R R Martin skrev och skrev och skrev och insåg till slut att boken skulle bli inte bara väldigt försenad utan väldigt tjock. Han beslutade då att berätta om hälften av sina karaktärer i den här boken, med fokus på Westeros och spara historierna om karaktärerna kring muren i norr och på andra sidan havet till nästa bok. Med tanke på att A Feast for Crows landar på nätta 684 sidor är jag tacksam för det beslutet. Men visst saknar man några personer – och med tanke på att Martin avslutar ett par av historierna i A Feast for Crows med rejäla cliffhangers, så är det lite frustrerande att tänka på att man måste vänta inte bara tills nästa bok, utan tills nästa igen innan man får veta hur det går.
A Feast for Crows är till stora delar en kvinnornas bok. Det vimlar av starka, intelligenta, modiga och i många fall vackra kvinnor här, kvinnor som är viljestarka nog att vägra anpassa sig, utan som kämpar för sin existens och sina rättigheter i männens värld. Martin fångar in en och fascinerar med sina gestalter. Det är egentligen bara en jag blir lite besviken på (och nu frångår jag min princip att inte nämna namn i recensionen för att inte avslöja vilka som fortfarande är i livet…) och det är Cersei. Hon framstod i de tre första böckerna som vacker men elak och egocentrisk, och det gör hon fortfarande. Jag förmodar att hennes moderskärlek och den gamla rädslan hon bär med sig ska vara försonande drag, men jag tycker inte riktigt att Martin lyckas här. Det ska jämföras med de från början schablonartade karaktärerna Tyrion (”elak, missbildad dvärg”) och Jaime (”snygg, egocentrisk idol”), som utvecklats till mänskliga gestalter med sorger, glädjeämnen, längtan och rädslor (och min absoluta favoriter).
En nyhet för serien är att händelserna i Dorne och på Iron Isles beskrivs genom flera personers synvinkel. Dessa kapitel bär inte personnamn utan har titlar som ”The Soiled Knight” eller ”The Kraken´s Daughter”, beroende på vem som har ordet. Jag vet inte om jag tycker att det är ett helt lyckat grepp. Det är möjligt att det är en fördel för den yttre handlingen, men det frångår den strikta mall de tre första böckerna i serien följt, och Martin förlorar lite av det som varit hans stora styrka – djupdykningen i karaktärerna. Lite småmissar i språket finns också. Det händer t ex att man läser beskrivningar som känns som en upprepning av något som redan beskrivits. Det är dock inga stora grejer, utan lite smådetaljer som kan störa en smula för stunden men som glöms av i det stora hela.
”This one was a bitch”, skriver Martin i tackordet. Att boken är så framvärkt märks i de mindre brister jag nämnt ovan, men inte om man ser till helheten. A Feast for Crows är en spännande och mycket engagerande läsupplevelse, och en värdig uppföljare till fantastiska A Storm of Swords.
Betyg:
|
|
|
|
#1 · Reborn · den 18 november 2005, 10:12
|
Jag läste klart boken inatt och kanske skulle jag också skriva en recension av den. Vi får se.
|
|
#2 · Vinterdotter · den 18 november 2005, 11:24
|
Jag väntar nyfiket =)
|
|
#3 · Moridin · den 18 november 2005, 11:48
|
Ah, bra recension : ) Det bådar också gott, jag ska läsa den så fort jag läst ut det jag håller på med nu. Jag har dock hört att den ska vara lite sämre än de tre föregående, men det verkar inte du tycka och det är ju positivt.
|
|
#4 · Beowulf · den 20 april 2013, 17:34
|
Har precis börjat läsa den första boken i serien och tvingats konstatera att Martin skriver som en kratta. Jag nöjer mig med TV-serien.
|
Man måste vara inloggad medlem för att kommentera
|
| |
|
 |
 |
| Författare |
|
Martin, George R.R
|
|
Serie
|
A Song of Ice and Fire
Fjärde
boken
|
|
Vill du skriva recensioner?
|
|
Catahya söker alltid nya skribenter. Prata med Isblad om du är intresserad.
|
|
