Meny
Startsidan
Forum
Litteratur
Författare
Johans hörna
Månadens visdomsord
Recensioner
Novellpriset
Film
Musik
Spel
Noveller & Dikter
Butik
Community
Användarnamn

Reklam
Community (2 medlemmar inloggade)
Användarnamn
Lösenord
 

· Bli medlem
· Information om
  cookies

· Glömt lösenordet?
Måndag den 20 maj 2013

Reklam

Navigation
Catahya > Litteratur > Recensioner > Guldkragen

Guldkragen
Skriven av Vinterdotter den 6 februari 2006
Gair och hans syskon bor på Heden, i en kulle förstås, som folk normalt gör. I närheten av Heden finns också klumpiga Jättar och så finns det otäcka Dorigar, som kan byta skepnad och jämt försöker dra ner i folk i vattnet där de bor. När Otmoundkullen blir attackerad av Dorigar och Gairs otrevliga släktingar, inklusive den gräslige kusinen Ondo, blir flyktingar i Gairs kulle Garholt, blir livet plötsligt svårare att leva. Kan Gair komma på något sätt att befria Otmound så att hans släktingar kan återvända och lämna Garholt ifred? Är Jättarna så dumma och otrevliga som de verkar? Och hur gick det egentligen till när Gairs far fick sin vackra Dorig-krage i guld?

Temat i Guldkragen (Power of Three) är fördomar, vänskap och gammal fiendskap. Den utspelar sig någonstans i Storbritannien, men i ett Storbritannien där det finns andra folk än människor. Diana Wynne Jones skriver som vanligt välformulerat, lättsamt och med glimten i ögat, men Guldkragen är betydligt mindre humoristisk än flera av hennes andra böcker. De stråk av allvar som finns i Hundstjärnan (tidigare recenserad här av mig) märks tydligt även i Guldkragen. Man får dock tolka det som en ironisk glimt att Gairs elake kusin heter Ondo – jag misstänker att han har ett motsvarande namn i det engelska originalet!

Gair är lätt att identifiera sig med för en uppväxande person. Han är osäker på sig själv, avundsjuk på sina syskons förmågor, har det inte alltid så lätt socialt, men får en vän på oväntat håll. Hans syskon Anya och Ceri är kloka, vackra och begåvade, men känns varken klichéartade eller endimensionella för det. Kusin Ondo och hans obligatoriska sidekicks hade däremot kunnat vara lite mer originella, vilket även gäller för Ondos otrevliga föräldrar Orban och Kasta, vilka ställs mot Gairs hjältelika far Gest och smarta och godhjärtade mor Adara.

Sammanfattningsvis är Guldkragen en bra ungdomsbok, som kan uppskattas även av den vuxna läsaren, men det är inte någon av Jones bättre.

Betyg:

 

Kommentarer (1)
#1 · Lucien · den 20 augusti 2008, 15:09
Ondo heter Ondo även i det engelska orginalet. Rätt kul sammanträffande. :)


Skriv kommentar

Man måste vara inloggad medlem för att kommentera

 
Recension
Författare
Jones, Diana Wynne
Serie
Boken är fristående.

Vill du skriva recensioner?
Catahya söker alltid nya skribenter. Prata med Isblad om du är intresserad.