|
Skriven av Julle den 22 maj 2006
|
Det osynliga barnet heter egentligen Det osynliga barnet och andra berättelser och är någonting så underbart som en novellsamling baserad i Mumindalen. Titelberättelsen, "Det osynliga barnet", om flickan som uppfostrats med så lite kärlek att hon till slut blivit osynlig, är kanske den mest välbekanta bland alla Muminäventyr, och förtjänar att vara det. Ändå bjuder boken på mycket annat: här finns "Vårvisan" om Snusmumrikens möte med ett litet kryp som stör hans vårvisa, som inte vill titta fram i sällskap, och "Filifjonkan som trodde på katastrofer" som oroar sig för vad som kanske egentligen när det dyker upp är ganska trevligt och "Historien om den sista draken i världen", som Mumintrollet en dag fångar. Eller "Hemulen som älskade tystnad", om en hemul som plågas av sin alldeles för bulligt glada släkt när han mest vill bli lämnad i fred (han har mina fulla sympatier), eller i alla fall bli lämnad i fred av dem. För att inte tala om den kusligt stämningsfulla Hattifnattarnas hemlighet om när Muminpappan följer hattifnattarna på deras resa.
Det är möjligt att man borde ha läst de tidigare Muminböckerna för att få ut så mycket som möjligt av Det osynliga barnet. Det gör nu inte så mycket, eftersom det är en synnerligen behaglig resa att ta sig igenom Muminböckerna. Men det skulle vara värt det bara för den här samlingens skull.
För övrigt bör betyget nedan ignoreras.
Betyg:
|
|
|
|
#1 · Vinter · den 22 maj 2006, 10:38
|
Jag tycker så mycket om den här boken :)
|
|
#2 · Khadhaver · den 22 maj 2006, 14:39
|
"My har spytt igen, sa Pappan. Hon tål int' så mycke'..."
Mumin är verkligen skiten. :) Insåg det för någon vecka sedan när jag zappade förbi Barnkanalen. Tror fan jag uppskattar det mer nu än jag gjorde när jag var liten.
|
|
#3 · nymfetamin · den 23 maj 2006, 00:01
|
"Tror fan jag uppskattar det mer nu än jag gjorde när jag var liten. "
Vissa av böckerna uppskattar man verkligen mer som vuxen än som liten. "Pappan och havet" och "sent i november" är ju nästan rena vuxenböckerna. "Kometen kommer" är väl den mest utpräglade barnboken medan "Trollvinter" eller "Det osynliga barnet" intar något slags mellanpositioner. Något slags allåldersböcker.
|
|
#4 · Julle · den 23 maj 2006, 01:00
|
Jo. Det finns en utläggning om det i nästa recension. :)
|
|
#5 · Iriel · den 3 juni 2006, 14:14
|
Jag forsokte ge mig pa Muminbockerna nar jag var liten. "Muminpappans memoarer" forsokte jag med. Men det var ALLDELES for filosofiskt och melankoliskt for mig nar jag var 11, och sen har det inte blivit av. Men jag SKA lasa dem, sa klart jag ska, sa snart jag far tid.
|
|
#6 · Rogie · den 21 januari 2012, 17:00
|
Läste den ofta när jag var liten. Först nu inser jag hur bra den är. :O
|
Man måste vara inloggad medlem för att kommentera
|
| |
