Meny
Startsidan
Forum
Litteratur
Författare
Johans hörna
Månadens visdomsord
Recensioner
Novellpriset
Film
Musik
Spel
Noveller & Dikter
Butik
Community
Användarnamn

Reklam
Community (3 medlemmar inloggade)
Användarnamn
Lösenord
 

· Bli medlem
· Information om
  cookies

· Glömt lösenordet?
Onsdag den 19 juni 2013  ·   Fantastika om 121 dagar

Reklam

Navigation
Catahya > Litteratur > Recensioner > Hags, Sirens, & Other Bad Girls of Fantasy

Hags, Sirens, & Other Bad Girls of Fantasy
Skriven av Glo den 14 augusti 2006
“Bad girls have more fun.” Så inleder Denise Little boken, men om det är sant eller inte låter jag vara osagt. Vad jag däremot låter vara sagt är att det är en passande inledning. Det här är, kort och gott, en novellsamling om stygga flickor, med allt vad det innebär. De flesta av dem känner nog många igen från mytologins värld, medan andra är uppdiktade just för den här samlingen. På gott och ont, skulle jag vilja påstå, för balansen är inte den allra bästa. Runt hälften av de tjugo novellerna behandlar nämligen stoffet från den grekiska mytologin. Om det nu är så att man inte gillar den grenen så bör man alltså avstå från att läsa den här novellsamlingen överhuvudtaget. Fast jag antar att titeln avslöjar det här.

Men förutom Hags och Sirens så får vi möta Medusa, Lilith, Isis, Hera, Medea, Echidna, Tsonoqua, Morgana, Pandora, en och annan Harpy, och diverse andra otäcka kvinnor. Om dessa namn säger något vet jag ej, men den grekiska dominansen borde vara bevisad. Inte mig emot, som tur är. Det var uppfriskande att läsa de här vinklingarna på de redan befintliga texterna. Men det kan vara där novellerna faller för de flesta, för man måste gå in med lite förkunskaper för att uppskatta dem, tror jag.

I vilket fall som helst kan jag bara konstatera att det här är en berg- och dalbana. Den inledande novellen och den avslutande var rent förskräckliga i mina ögon, och då menar jag det på ett ytterst negativt sätt. Detta till den grad att jag faktiskt lade ifrån mig boken med en gång. Men när jag tog upp den igen så repade den sig. Till en viss del. Kvalitén är väldigt ojämn; ibland var det intressantare att klia myggbett, medan de andra gånger inte gick att slita blicken från orden. Men det är en alltför vanlig åkomma som novellsamlingar av denna typ bär. Tjugo olika författare och tjugo olika noveller. Om man faller för samtligas berättarstil och samtligas handling så kan det kanske betraktas som ett mirakel?

Jag blev även lite besviken på det här ”stygga flickor”-temat. Jag hade väntat mig ren ondska, ärligt talat. Tragedier, grymhet, elakhet, skoningslöshet. Visst, allt det här finns med, men det kändes ändå nertonat på sina ställen. Men även det är på gott och ont. Det ena väger upp det andra, så att säga. Vad jag däremot inte blev besviken på var att majoriteten av novellerna utspelades i vår tid. Som ett fan av Charles de Lint uppskattas det från mitt håll.

Att berätta något om varje enskild novell leder nog ingenstans, men det finns tre stycken jag skulle vilja belysa. De tre guldkornen.

"Time and Memory", av Leslie Claire Walker. En tragisk saga om en kvinna med fruset hjärta, som söker efter kärleken. Sin egen, så kallade, kärlek, det vill säga. Det här var, ironiskt nog, en av dem som inte alls hade en så stygg flicka i huvudrollen.
"Band of Sisters", av Allan Rousselle, handlar kort och gott om de fyra sirenerna. Den här novellen var både väldigt rolig och väldigt smart. För att inte tala om grym. Och då menar jag grym av det hjärtlösa slaget.
"Heart of Stone", av Scott William Carter. Den ohyggliga Medusa, som levt i tusentals år, ska i vår tid se om hon kan få någon att älska henne. Naturligtvis blir en blind man det självklara valet, men det får ett par oanade konsekvenser. Återigen tragik, men även ett visst mått av humor. Att Medusa letar offer för sitt kärleksexperiment på Internet tycker åtminstone jag är absurt roligt.

Hags, Sirens, & Other Bad Girls of Fantasy är ingen dålig novellsamling egentligen, men den är väldigt långt ifrån att vara bra också. Något mediokert, som fungerar som underhållning för stunden. Inget jag kan rekommendera till någon, för det finns en uppsjö av novellsamlingar som slår den här på fingrarna. Men för min egen del var det värt att läsa den här samlingen på grund av de novellerna som verkligen föll mig i smaken.

Betyget blir en trea, men jag måste påpeka att den är ytterst svag. Förövrigt så är det svårt att betygsätta summan av tjugo skilda noveller.



Följande noveller finns med:

Shall We Dance?, av C. S. Friedman
Bitter Fruit: A Tale of Crownland, av Rosemary Edghill
The light of Ra, av Phaedra M. Weldon
Time and Memory, av Leslie Claire Walker
Band of Sisters, av Allan Rousselle
Mother of Monsters, Greg Beatty
Sisters of the Blade, av Loren L. Coleman
To Ride the Serpent Once More, av Terry Hayman
Lilith, av Peter Orullian
Homeless, av Annie Reed
Sharper Than A Serpent’s Tooth, av Christina F. York
Tsonoqua, av Nathaniel Poole
Banished, av Jane Toombs
Soul Taker, av Lisa Silverthorne
Heart of Stone, av Scott William Carter
Black Annie, Jean Rabe
The Amphora, av Steven Mohan, Jr.
Dust, av Michael Hiebert
The Last Ride, av Douglas Smith
Greek to Me, Laura Resnick

Betyg:

 

Kommentarer (5)
#1 · Reborn · den 14 augusti 2006, 14:01
Du skriver att den första novellen var förskräcklig, och med tanke på att det är "Shall we Dance" av Friedman som står först på den lista du avslutar recensionen med drar jag slutsatsen att det är den novellen du syftar på? Jag har inte läst just nämnda novell, men med tanke på att jag läst Friedmans The Coldfire Trilogy, och -- en något tråkig och upprepande handling till trots -- tyckte om den, mycket på grund av ett strålande språk, så har jag svårt att tro att hon ska skriva något som är förskräckligt...

#2 · Glo · den 14 augusti 2006, 14:40
#1 Precis den jag menar. Nu har jag visserligen inte läst ett enda ord av Friedman förutom nämnda novell. Språket fann jag inte strålande, men inte heller dåligt. Jag kan dock tänka mig att det gör sig bättre i andra miljöer. Shall we Dance? utspelar sig ganska uteslutande på en nattklubb. Och vad som händer där var allt annat än bra. Oengagerande novell, helt enkelt. Vad Friedman sedan kan hitta på i en trilogi har jag ingen aning om.



#3 · Vinter · den 14 augusti 2006, 15:31
Låter som ett kul tema för en novellsamling. :)

#4 · Vinter · den 14 augusti 2006, 15:32
Jag menar såklart "novellantologi". Förlåt, Julle ;)

#5 · Glo · den 14 augusti 2006, 16:03
#3 Det är ett kul tema. Verkligen. ;)

Men det skulle kunna ha varit så mycket mer, som sagt.

Bör nämnas att Daw Fantasy, förlaget bakom boken, har ett flertal samlingar med roliga teman. Ex. Magic Tails, fantasyns alla katter. The Magic Toy Box, där leksaker kan göra både det ena och det andra. Och fler.


Skriv kommentar

Man måste vara inloggad medlem för att kommentera

 
Recension
Författare
Little, Denise (red.)
Serie
Boken är fristående.

Vill du skriva recensioner?
Catahya söker alltid nya skribenter. Prata med Isblad om du är intresserad.