Meny
Startsidan
Forum
Litteratur
Författare
Johans hörna
Månadens visdomsord
Recensioner
Novellpriset
Film
Musik
Spel
Noveller & Dikter
Butik
Community
Användarnamn

Reklam
Community (1 medlem inloggad)
Användarnamn
Lösenord
 

· Bli medlem
· Information om
  cookies

· Glömt lösenordet?
Lördag den 25 maj 2013  ·   Fantastika om 146 dagar

Reklam

Navigation
Catahya > Litteratur > Recensioner > In the Forests of Serre

In the Forests of Serre
Skriven av Glo den 2 november 2006
Sedan jag blev medlem på Catahya har, mer eller mindre, mina favoritböcker ersatts. Först Elantris, sedan Mistborn och nu In the Forests of Serre. Som nämnt anser jag att man inte kan peka ut det allra bästa man läst, men den trion tillhör utan tvekan gräddan av fantasylitteraturen i min mening. De är sådana böcker som fullkomligt rövar bort en från verkligheten. Om vi ska vara lite mer dramatiska så är de tre riktigt hänsynslösa kidnappare – tar en utan förvarning och inte en kotte kan rädda en.

In the Forests of Serre är, som så många andra McKillip-böcker, ytterst svår att ge en inledande beskrivning av handlingen. Jag är inte den enda som har den åsikten, då baksidan endast innehåller ett kort litet citat:

”A mystical, eerie fantasy about
the flight from love – and the
haphazard progress toward love.”
– Publishers Weekly


Det där stämmer så otroligt bra och förklarar boken i ett nötskal. Men jag antar att det inte riktigt räcker här. Jag ska göra så gott jag kan… Ronan, prins i landet Serre, går med resterna av sitt krigsfölje genom skogen mot sitt hem. Han har nyligen förlorat sin älskade hustru och deras nyfödda barn, vilket har tagit livslusten ifrån honom. Kriget gick inte som han ville – han dog inte. Så, uppfylld av sorg, ser han inte den vita hönan som kommer gåendes på vägen. Hans häst trampar ihjäl den. Det hade inte varit farligt om hönan inte varit häxan Brumes favorit. Hon kommer rusande ur sitt hus av ben, som onekligen ett par människor gett sina bidrag till, och kastar en förbannelse över Ronan. Han bryr sig föga.

Samtidigt vandrar Sidonie, en prinsessa från ett av Serres angränsande länder, genom skogen tillsammans med den nyckfulle trollkarlen Gyre, samt ett mindre följe av tjänstefolk. Hon ska ingå i ett politiskt giftermål med Ronan, och hon hatar det. Hon vill bara vända hemåt igen. Men då kommer det inte finnas något hem – utan giftermålet så kommer Ronans far att invadera Sidonies land.
Men, som om det inte fanns nog med problem; plötsligt blir Ronan sjövild och springer ut i skogen för att jaga efter en fågel av eld…

Och nu har jag kanske redan sagt för mycket, men ändå ger det boken ingen rättvisa alls. Låter rätt typiskt, inte sant? Skenet bedrar, som det heter. In the Forests of Serre är allt annat än typisk. Inget är vad det verkar vara – allra minst skogen. Innan man vet ordet av har det utvecklats till en sjuhelvetes färd genom både skog, slott och förfluten tid. Boken är knappt 300 sidor lång, men vartenda stycke utnyttjas till ett maximum. Det händer saker hela tiden. Tänk er ett tusenpussel – och tänk er sedan att McKillip lyckas lägga 999 bitar på plats innan boken är över. En saknas av två anledningar; jag tror inte att någon bok är perfekt, samt att jag lekte vidare lite i tanken efter att ha läst slutet. Nu får ni ta den här liknelsen med en nypa salt, men i andra ordalag kan jag väl helt enkelt säga att det är imponerande mycket som kan få plats mellan första och sista sidan. Men missförstå inte det här nu. Boken är inte direkt rörig eller kaosartad. Den är mer mystisk och trolsk, sagolik och drömsk – och även lite klurig. Det är svårt att se nästa steg och det är svårt att se hur alla trådarna kommer att knytas ihop. Men när väl allt är klart så får man den där sköna aha-upplevelsen. När man är klar får man, eller åtminstone jag, också den där nu-har-jag-banne-mig-verkligen-läst-något-som-inte-är-av-denna-värld-känslan. In the Forests of Serre gör den verkliga världen grå och trist.

Innan jag blir för lyrisk och börjar klättra i träd, som når upp till skyarna, för att kunna dansa på molnen ska jag bara säga följande: Jag struntar i att det här är en sommarbok. I jul vill jag att den ska ligga under varenda gran, där det finns en fantasyläsare i närheten. Gärna under andras granar också. Patricia A. McKillip har med denna bok skapat magi.

Betyg:

 

Kommentarer (5)
#1 · Brandoch Daha · den 2 november 2006, 12:26
Som vanligt en bra recension från dig, Glo. Den här åker upp på min önskelista.

#2 · Beren · den 2 november 2006, 15:08
Mycket bra recension. In the Forests of Serre skall köpas och läsas.

#3 · Farraw · den 5 november 2006, 10:05
Den låter underbar! Mycket bra skrivet Glo. Ska absolut köpa denna. :)

#4 · Glo · den 5 november 2006, 13:59
Kul! Massa trevliga ord, tackar. Hoppas boken lever upp till förväntningarna bara.

#5 · Araka · den 5 november 2006, 19:06
Jag brukar inte vara något större fan av McKillip, men denna kanske är värd att läsa.


Skriv kommentar

Man måste vara inloggad medlem för att kommentera

 
Recension
Författare
McKillip, Patricia A.
Serie
Boken är fristående.

Vill du skriva recensioner?
Catahya söker alltid nya skribenter. Prata med Isblad om du är intresserad.