|
Skriven av Glo den 27 november 2006
|
Mer drakar? Självklart. Det är uppenbarligen ett säljande koncept, som mina köpglada fingrar faller för än en gång. Det här är alltså impulsköp nummer två inom den stora kretsen kallad draklitteratur. Den här gången är det fem aningen längre noveller som har smugit sig in mellan pärmarna. Bortsett från det uppenbara temat så finns det ännu en liten nisch, och det är bristen på klassiska riddarhjältar. Nej, hjältarna och hjältinnorna är av annat virke; vanligt bondfolk, barn, slavar och dylikt. Vid närmare eftertanke så lämnar jag definitionen på hjältemod lika öppen som skyarna drakarna flyger i…
In the Dragon’s House, av Orson Scott Card. Så börjar boken med den svagaste länken. Den handlar helt enkelt om ett märkligt hus, som gått igenom både den ena och den andra förändringen genom åren, och en liten pojke som bor där. Han är väl mest som andra (snor)ungar i den åldern, med ett par undantag kanske. Han är bäst på att göra det tråkigt för läsaren, dock. Novellen är rätt rolig om man plockar bort allt utom inledning och slut. Resten blir oengagerad och alldeles för o-drakig.
Judgement, av Elizabeth Moon. Men min besvikelse repar sig och förvandlas till förväntan inför nästa blad i och med det andra alstret. Här rörs det mesta från fantasyvärlden ner i en gryta och kryddas med en stor dos avundsjuka och mystiska stenar. Ker och Tam är ute och strövar på vägen när de hittar just en mystisk sten. Inte bara en; utan tre. Tam knäcker den ena på mitten och innehållet han väntat sig visar sig. Ädelstenar. Därefter ger han Ker, som är förlovad med hans dotter, en stor en och hem till byn går de… Snart så förvandlas vardagslivet till allt annat än en lycklig tillvaro. Och det intressanta här är att det inte riktigt går som man tänker sig att det ska gå. Det blir något slags intressant psykologiskt porträtt av vissa av människans känslor, tillsammans med vanlig hederlig berättarkonst. Det förra är ju såklart intressantare än det senare, men det håller jag för mig själv.
Love in a Time of Dragons, av Tanith Lee. Det här verket skulle jag nog kalla en pärla; men en väldigt ful sådan. Handlingen är inget jag kan uppehålla mig vid. I närheten av en liten by härjar en drake, som otaliga kämpar har försökt att dräpa. När ännu en, så kallad, hjälte kommer dit för att roffa åt sig äran följer en piga med honom upp på berget. Och tro mig när jag säger att det händer saker på det där berget. Ni vet att fantasin gärna målar starka bilder när texten utelämnar mycket detaljer? Det gäller för mig i alla fall, och vissa mentala bilder blir rentav motbjudande och äckliga. Men det blir inte mindre intressant för det. Jag vet inte vad man ska kalla det; kontroversiell fantasy, kanske. Spännande läsning är det i vilket fall, och Lee fängslar med sin brutala realism, i uttryckets vidaste mening.
Joust, av Mercedes Lackey. Nu var det dags för en lite mer traditionell och hopplöst förutsägbar novell, som hamnar i det vanliga facket som kallas "underhållning för stunden", varken mer eller mindre. En liten slavpojke lever i en tid fylld med drakriddare. Han har en miserabel situation, ända tills dagen då just en av det nyss nämnda yrket landar på gården. Efter lite vändningar så finner sig slavpojken helt plötsligt i ett stall för drakar, där han ska sköta om en av dem; den snällaste, sägs det. Drakriddare? Eragon, någon? Jag fick i alla fall de vibbarna, fast i ett bättre textspråk. Med lite ändringar så kanske det skulle kunna vara en alternativ början på just Eragon, men det är nog lite orättvist sagt. Det blir, som sagt, underhållande för det, då den här världen har en viss charm, men det är, som sagt igen, inte mer än något att försvinna i för stunden.
King Dragon, av Michael Swanwick. Här kommer något som är lika dåligt som det är bra, och lika bra som det är dåligt. Jag vet inte alls vad jag ska tycka, ärligt talat. I det här fallet är det inte alls positivt. Någon slags mekanisk drake kraschlandar på ett torg i en större by/mindre stad och förklarar att han inte kan röra sig men gott och väl kan spränga hela stället i luften med bränslet han har kvar. Efter det förklarar han sig som härskare över folket och utser snart en pojke till ombudsman, som ska föra drakens talan. Som ni sedan gissar så följer det klassiska; och så förändrades invånarnas liv för alltid. Det här får nog bli den här samlingens alster som blir märkt med "potentialen finns men utnyttjas inte"-märket. Bu eller bä? Jag är som sagt inte säker.
På det stora hela blir det en underhållande läsning om dessa makalösa varelser. Love in a Time of Dragons är ett alster jag sent kommer att glömma, och det ligger ändå lite merit i en sådan sak. Är man svag för drakar så bjuder det här säkerligen på god läsning. Det fungerar också om man är svag för författarna i fråga.
Betyg:
|
|
|
Man måste vara inloggad medlem för att kommentera
|
| |
|
 |
 |
| Författare |
|
Kaye, Marvin (red.)
|
|
Serie
|
|
Boken är fristående.
|
|
Vill du skriva recensioner?
|
|
Catahya söker alltid nya skribenter. Prata med Isblad om du är intresserad.
|
|
