|
Skriven av Glo den 24 augusti 2007
|
Red Seas Under Red Skies är den, handlingsmässigt, fristående uppföljaren till Scott Lynchs debutroman The Lies of Locke Lamora. Uppföljaren går i föregångarens fotspår och lär göra ytterst få av dem som gillade första boken besvikna. För min egen del så levde Red Seas upp till de flesta förväntningarna och den gav tillräckligt mycket mersmak för att jag ska hinna bli otålig innan den tredje delen, av sju planerade, hamnar på hyllan. Scott Lynch skriver återigen en smart, fängslande och spännande historia med flera överraskningar gömda längs den slingriga vägen, eller farleden.
Två år har förflutit sedan händelserna i första boken tog plats. Locke Lamora och Jean Tannen befinner sig i Tal Varrar, en metropol många, långa mil från hemstaden Camorr. Vad som hände under de där två åren förklaras genom kortare tillbakablickar, liknande de som användes i första boken. Nu är dock Locke och Jean i full färd med att lura pengarna av gästerna på spelhuset The Sinspire. Ett spelhus som belönar fuskare med att kasta ut dem från högsta våningen i tornet. Det sägs att ingen kommer undan med fusk på The Sinspire, vilket såklart inte hindrar The Gentlemen Bastards från att ha det, sägs det, ogenomträngbara valvet som slutgiltigt mål. Ett valv, som bortsett från alla intäkter från The Sinspire, håller stadens rika adels förmögenheter säkra. Med andra ord så är det tillräckligt mycket pengar för att köpa en mindre stat i det. Men det går såklart inte som Locke och Jean har tänkt sig och innan de vet ordet av så har deras planerade kupp fått grova förhinder, tack vare deras, ofrivilliga, bekantskap med The Bondsmagi. De blir tvingade, på ett högst effektivt sätt, att ta till havet för att utföra något jag inte tänker avslöja i en recension. Det involverar pirater, i alla fall, och vem gillar inte pirater?
Lögner i massor, oärligheter i lika stora massor och ett flertal lik är något som följer herrarna genom boken. Det senare blir resultatet av trängda situationer och de tidigare är något som är lika vanligt för dem som att ha en skugga. Med andra ord så har Locke och Jean inte förändrats sedan sist. De gör fortfarande allt som står i deras makt för att undkomma diverse problem med livet i behåll. Och det är lika intressant att läsa om nu som då. En rad nya karaktärer har också hunnit blivit presenterade när boken nått sin mitt och den ena är mer charmig än den andra. Spektrumet går från den välbärgade och konstintresserade Requin till den ökända piratkaptenen Zamira. Den här gången dyker det också upp någon som sätter känslorna i svaj hos en av huvudpersonerna.
Vad som gjorde mig en smula besviken, eller rättare sagt otålig, var att Sabetha inte fick vara med den här gången heller och att inget mer sades om Chains. Det senare kan jag leva med, men det förra hoppas jag innerligen tas upp i bok tre, för annars blir jag smått irriterad. När man ändå håller på med lite klagande så tyckte jag inte att den utlösande faktorn för vissa händelser var överdrivet bra, även om de egentligen var rätt logiska. Men det är bara småpotatis. Som helhet var boken fruktansvärt underhållande. Det är ett näst intill idealiskt anti-hjälteäventyr med en oneklig charm som fängslar. Bokens nästan sexhundra sidor känns inte särskilt långa. Speciellt eftersom man redan känner till reglerna och karaktärerna, så man kan komma in i det hela med en gång. Vad som ”saknas”, eller rättare sagt inte ska förväntas, är något vidare djup, men när man sätter sig ner och läser denna uppföljare så vet man redan det eftersom föregångaren var likadan. The Gentlemen Bastard Sequence är vad den är, varken mer eller mindre, och förtjänar en fyra. Red Seas under Red Skies är en solklar uppföljare i en grymt underhållande serie.
Betyg:
|
|
|
|
#1 · Elaine · den 8 november 2007, 18:17
|
vad hetter den första boken??
|
|
#2 · Siraldín · den 10 november 2007, 08:17
|
Den heter The Lies of Locke Lamora.
|
Man måste vara inloggad medlem för att kommentera
|
| |
