|
Skriven av Syntax Horror den 24 januari 2008
|
A Princess of Roumania kan till en början lätt misstas för ännu en ungdomsbok av typen adopterad flicka upptäcker att hon är prinsessa. Men en till synes anspråkslös början mynnar ut i en betydligt djupare och mer komplex historia, som till viss del är rätt mörk.
Boken börjar i vad som till en början verkar vara vår värld, men tar oss snart till ett alternativt Europa som utvecklingsmässigt och politiskt befinner sig någonstans före första världskriget. I detta Europa är Rumänien en stormakt, och de Brittiska öarna har till exempel dränkts av en gigantisk flodvåg. Men skillnaderna är större än så. I denna värld finns det fortfarande magi, även om den sakta håller på att ge vika för vetenskapens frammarsch. Utöver detta så finns det alkemi, som verkar ligga någonstans i gränslandet mellan vetenskap och magi. Så det är svårt att se det hela som separata fenomen, utan det hela vävs samman till en form av väv. Till exempel så använder en av antagonisterna ett instrument för att kommunicera med sin döde make. Så gränserna för vad som är vad är rätt vaga, men det verkar inte heller finnas några direkta begränsningar för vad som kan och inte kan göras med det ena eller det andra. Det hela utgör en rätt intressant blandning, som utan tvekan kommer att utvecklas mer i kommande böcker.
I detta Europa anländer Miranda Popescu med två vänner från sin värld. Allting verkar bekant, men är ändå anorlunda. Miranda vet inte riktigt vem hon är, och hur hon ska komma tillbaka till sin egen värld, om hon ens kan det. Trots att de anländer ute i ödemarken i norra USA finns det redan folk som väntar på dem, som alla säger sig vilja hjälpa dem. Miranda dras omedelbart in i konflikten, där hon verkar spela en central roll i Rumäniens framtida öde.
Paul Park beskriver på ett skickligt sätt tonårens mörka och ljusa sidor, samtidigt som han väver en komplex och intressant historia. Även om allting till en början känns rätt simpelt och rättframt så tar historien snart nya oväntade vändningar, och fortsätter att slå knorr på sig själv rakt igenom hela boken.
Paul Park låter oss följa personer på alla sidor av konflikten, och gör det på en personlig nivå. Vi får följa olika personers drömmar, tankar och känslor. Kasten mellan olika synvinklar kan dock bli rätt tvära. Ibland kan han skifta mellan tre olika synvinklar på bara en sida. Det ger onekligen en tätare och mer intressant väv, men riskerar å andra sidan att trassla till det för den ouppmärksamme läsaren. Jag är inte helt positivt inställd till stilen, även om Paul Park lyckas väldigt bra med det han gör.
Det enda jag egentligen störde mig på i boken var hur ologiskt en av antagonisterna handlade, fram till dess att jag började inse att hon var mer eller mindre galen, vilket istället adderade ännu en dimension till det hela.
På det hela taget är A Princess of Roumania en något annorlunda bok, men riktigt intressant. Den har delvis marknadsförts som ungdombok, och jag har även hört folk prata om den i den bemärkelsen. Även om den har en hel del i sig av den klassiska ungdomsboken, så känns den betydligt mörkare och mer mångbottnad än vad som är normen för genren.
Betyg:
|
|
|
|
#1 · Jehane · den 25 januari 2008, 14:26
|
Det här lät ju rätt intressant :)
|
|
#2 · Siraldín · den 17 februari 2008, 09:20
|
Mycket intressant, tycker jag.
|
Man måste vara inloggad medlem för att kommentera
|
| |
