|
Skriven av Bolion den 13 december 2002
|
Den här boken, skriven av Patricia A. McKillip, är varken lång eller kort.
Boken handlar om Corleu, som är vägfolksman, ett slags nomadfolk. Corleu är speciell eftersom hans hår är helt vitt. Han får ofta höra glåpord som "Månskalle" pga sitt hår. Corleu är sugen på något nytt och bryter från sina föräldrar på deras sedvanliga rit för att hänga på ett annat följe mot nya platser. I detta följe ingår Tiel, som Corleu är förälskad i.
Men de kommer vilse - i varje fall tror Corleu det. Hur långt de än reser kommer de inte ur den mörka skogen de befinner sig i. En kväll ser Corleu ett svart hus, som han känner igen från sagorna - Guldkungens hus, där Guldkungen är fängslad. Det finns bara en sak som gäller för detta hus - att inte gå in.
Corleu går in i huset, och blir fångad i det. Han möter en kittelflickare, som erbjuder ett byte. För att Corleu skall få se sin käresta Tiel igen, måste han hämta en liten sak - Svanens hjärta.
Skall jag vara ärlig så var inte boken någon höjdare. Språket är av världsklass, men handlingen var lite väl tam för min smak. Den är svårläst och hoppar hela tiden från plats till plats. Det är inte förrän i slutet av boken som man förstår kärnan i berättelsen. Men jag tycker att man gott och väl kan läsa den - Språket är en ren njutning.
Betyg:
|
|
|
|
#1 · Imdril Dagorlad · den 10 november 2003, 08:10
|
Jag tyckte att den inte heller var nån höjdare när jag läste den... den var som lite seg, skulle inte rekomendera den.
Hade gett den en 2:a.
|
|
#2 · Julle · den 26 februari 2005, 06:42
|
Det hær ær en personlig favorit. Jag ælskar stæmningen och mystiken - før att inte tala om den næmnda språket. Det ær någonting som skiljer sig från, och højer sig øver, mængden av fantasy som slæpps på marknaden. Synd att så få førmår uppskatta den bara. ;)
|
Man måste vara inloggad medlem för att kommentera
|
| |
