|
Skriven av Glo den 26 juni 2008
|
Finland är kanske inte den vanligaste platsen som fantasy utspelar sig på. Men kommer man från Finland och vill skriva om troll så är det ett ypperligt val. Angel är på väg hem en kväll, onykter och inte särskilt glad. Kärleksintresset har tagit ett steg ifrån honom. Han förklarade att Angel bara inbillat sig något som inte fanns där. Angel vet vad som har hänt, men vad kan han göra? Inte mycket, kanske, om han inte hittat en trollunge utanför sitt hus, som snabbt tar upp den största platsen i hans tankar. Trollet blir snabbt centrumet i Angels liv, fullt av relationer som inte är helt okomplicerade.
Den enda (möjliga) skillnaden mellan vår värld och världen i Not Before Sundown är att det helt enkelt finns troll. Deras existens bekräftades på tidigt 1900-tal och även om det är fruktansvärt ovanligt att se troll så sker det ändå. Boken handlar om trollet, sett ur Angels ögon för det mesta, samt Angels affärs- och kärleksliv, som på diverse sett påverkas av den lille krabaten.
Jag vet inte riktigt hur intressant det låter, men i vilket fall som helst så är det fruktansvärt intressant och riktigt engagerande. Boken är uppbyggd på ett sätt som gör att den går väldigt snabbt att läsa. Det är korta stycken berättade i förstaperson som växlar mellan de olika personerna som dyker upp i handlingen. Längden ligger sällan på mer än två sidor. Utöver det här, som torde utgöra lite mer än halva boken, så finns det stycken om troll, tagna ur böcker som Angel läser, såväl fack- som skönlitterära. Man får alltså veta saker om troll i allmänhet längs med vägen. En solklar stämningshöjare.
Det snabba tempot i berättande fungerar rakt igenom, även i de delar där det, rent handlingsmässigt, går sakta framåt. Bokens längd på knappt 250 sidor är utmärkt. Allt som borde hinnas med i en bok hinns med i Not Before Sundown. Boken är smart skriven, skickligt uttänkt och riktigt, riktigt stämningsfull. Samtidigt så känns den trovärdig; denna värld med troll känns inte det minsta avlägsen. Johanna Sinisalo vet vad hon gör. Läs Not Before Sundown.
Catahya har även en recension av den svenska översättning, skriven av Julle.
http://www.catahya.net/litteratur/recensioner.asp?id=465
Betyg:
|
|
|
|
#1 · Brandoch Daha · den 26 juni 2008, 13:26
|
Det kan ju påpekas att Sinisalo är noga med att boken inte är fantasy, utan science fiction. Trollen är en hominid art; det finns inget övernaturligt eller magiskt i berättelsen.
|
|
#2 · Glo · den 26 juni 2008, 16:02
|
Hm, där ser man. Jag kan inte påstå att jag är någon höjdare på genredefinieringar, eller att jag orkar bry mig om dem särskilt mycket, men det ligger väl något i att kalla det science fiction. Eller i alla fall inte ren fantasy, vad nu det skulle vara.
Annars är väl troll typiskt övernaturliga. Eller räcker det med en någorlunda vetenskaplig vinkel för att det ska bli science fiction?
|
|
#3 · gondal · den 26 juni 2008, 18:29
|
Den här har jag velat läsa länge, och det känns ännu mer angeläget efter din recension :)
|
|
#4 · Brandoch Daha · den 27 juni 2008, 09:59
|
Men detta är ju inte sagans troll, eller rättare sagt, det är en vetenskaplig förklaring av sagans troll, som saknar övernaturliga inslag. Ja, det gör det till science fiction.
|
|
#5 · Julle · den 27 juni 2008, 13:48
|
Premissen i boken bygger på någonting som vi vet inte är, men som hade kunnat vara: ett skyggt, oupptäckt djur som visserligen skymtats med jämna mellanrum (därav folktrons troll) men som mycket länge undgick vetenskaplig upptäckt. Hade du bara slängt in ett troll (någonting vi vet inte finns) utan förklaring hade det varit en annan sak.
|
|
#6 · Glo · den 29 juni 2008, 23:38
|
Aha. Nu vet jag hur ni tänker.
#3 Gott. :)
|
Man måste vara inloggad medlem för att kommentera
|
| |
