|
Skriven av Glo den 8 juli 2008
|
Läraren Thomas Abbey har alltid beundrat författaren Marshall France och när han får grönt ljus för en biografi om den avlidne barnboksmästaren så är livet gott. Inte nog med det: hans liv har på senare tid fått ett efterlängtat inslag i flickvännen Saxony, som också är entusiastisk över biografiprojektet. Tillsammans packar de bilen och åker ner till Galen, staden som författaren levde i och som nu håller hans dotter Anna. De anländer i en idyllisk liten stad, fylld av såväl glada människor som hundar, även om vissa till en början inte helt gillar att en biografi ska göras över deras stadsikon.
Det ligger såklart någonting och pyr under ytan. Allt är inte som det ska i Galen. Folk uppför sig inte som folk. Men exakt vad som är fel är svårt att sätta fingret på, för både Thomas, Saxony och läsaren. The Land of Laughs är en långsam bok, som sakta bygger upp mysteriet för att mot slutet nå ett givande klimax, med diverse kurvor på vägen. Till stor del så är det en bok om relationer. Ett triangeldrama uppstår mellan Thomas, Saxony och Anna. Trovärdigt skildrat, med personer som känns som människor, med flera brister. Det pågående mysteriet i bakgrunden är många gånger en lysande bonus, för att senare ta över mer och mer.
The Land of Laughs är, på det stora hela, en subtilt kuslig bok. Det är väldigt mycket visande och inte särskilt mycket berättande. Jag gillar att man sällan vet vad som verkligen händer. Ett möjligt minus skulle kanske vara att avslöjandet kommer rätt hastigt, när det väl är dags, men inom ramen för berättelsen så passar det bra. Den sista tredjedelen av boken är fullständigt fängslande. Det är inte lika engagerande tidigare, men det beror inte på någon brist hos Carroll. Boken är helt enkelt långsam och har aldrig försökt vara något annat.
Den här boken ingår i Fantasy Masterworks, en serie av fantasyböcker som betytt något för genren och som i viss mån fallit i glömska. The Land of Laughs är värd att läsas och Jonathan Carroll är en författare värd att kolla upp. Men det här är ändå en bok som inte tilltalar någon bredare publik skulle jag tro, men det är alltid värt att testa.
Betyg:
|
|
|
|
#1 · Brandoch Daha · den 8 juli 2008, 09:08
|
Den finns även på svenska, som "Skrattens rike".
|
|
#2 · Glo · den 8 juli 2008, 23:28
|
Oh, hade ingen aning.
|
|
#3 · nymfetamin · den 9 juli 2008, 15:36
|
Den svenska översättningen låg alltid och skräpade på bokhandlarnas reahyllor. Det var tydligen för fantasifullt för deckarinavlade svenskar.
"Månens alla ben" kom också ut på svenska.
|
|
#4 · Glo · den 9 juli 2008, 23:38
|
Förvånar mig inte det minsta. Tyvärr.
|
Man måste vara inloggad medlem för att kommentera
|
| |
