|
Skriven av crestfallenforyears den 30 juli 2009
|
I landet Malonia härskar diktatorn Lucien, som kallar sig kung, över de förtryckta medborgarna och det en gång gyllene väldet har förvandlats till en tillvaro fylld av krig, förpliktelser och soldater. Leo North är femton år och elev på en sträng militärskola. Han bor tillsammans med sin farmor och lillebror Stirling i en liten lägenhet och de båda är allt han har kvar att hålla fast vid och leva för. En kväll när han går hem ifrån skolan efter en kvarsittning hittar han en bok med tomma blad i snön. Av någon anledning tar han hem den, och efter ett tag börjar de vita arken fyllas av ord. Två parallella berättelser växer fram - en om den unge prins Cassius som skulle ha varit kung om inte Lucien med våld tagit makten, och som befaras vara död. Enligt boken sändes han i exil till sagolandet England, där han nu lever. Den andra berättelsen handlar om en flicka, Anna, i samma ålder som älskar att dansa. Denna berättelse har Leo svårare att förstå. Ord som radio, bil och liknande dyker ständigt upp och han har inte en aning om vad det kan vara för något. Men medan hans tillvaro fortsätter att hasa sig fram i en maklig lunk, så inträffar plötsligt det värsta som kan tänkas hända, och Leos värld vänds upp och ner.
Detta är faktiskt inte någon speciellt bra fantasyberättelse, mestadels på grund av att det knappt ens förekommer någon fantasy i boken. Jag skulle inte vilja sätta någon annan etikett än fantasy på den, men samtidigt passar den inte riktigt in i det facket heller.
Boken är skriven på tre olika sätt - dels får vi följa Leo och hans liv, dels får vi läsa om prins Cassius och Anna i England och dels så berättar Leo fem år senare om den tidpunkt i hans liv som utgör den egentliga berättelsen i boken. En Konungs Ögon handlar om sorg och förlust. Här finns inga tappra krigare som slåss mot onda människor och räddar hela världar. I denna roman finns bara rivande sorg och berättelsen om hur en ung pojke försöker tackla den utan att förlora förståndet. Handlingsmässigt är boken mestadels långsam; känslomässigt är den stormande.
Det var aldrig tråkigt att läsa En Konungs Ögon, och det förvånar mig att det är en debut och att den lyckas vara så bra trots att det är tydligt att det är en ungdomsroman. Boken känns välgenomtänkt och lyckas direkt fånga läsaren med sin intensitet. Det finns vissa delar i språket som skulle ha kunnat vässats till lite, men det är inget som direkt stör mig. Detta är sannerligen en bra bok, och något jag varmt rekommenderar.
Betrakta betyget som 3,5.
Betyg:
|
|
|
|
#1 · Rogie · den 20 maj 2012, 21:02
|
Tre och en halv! Förtjänar minst en fyra. Bästa ungdomsbok någonsin!
|
Man måste vara inloggad medlem för att kommentera
|
| |
