|
Skriven av crestfallenforyears den 31 december 2009
|
Över Ranadon strålar två solar - en under dagen och en under natten. Men för tjugo år sedan försvann den nattliga solen, och detta är vad människorna kallar Skuggornas Tid. Men prästinnan Belagren lyckades finna en lösning, om än en morbid; endast ett kungligt offer kunde återföra den nattliga solen. Prins Antonov, Senets Lejon, offrade sin nyfödde son och solen återvände. Men det fanns de som påstod att detta var en lögn, och ledaren för dessa, den avsatte och bannlyste kungen Johan Thorn, har nu spolats upp på ön Elcast tillsammans med resterna av sitt skepp och besättning. Antonov har länge velat ha Thorn i sin makt och han ger sig av i all hast till Elcast så snart han får nyheterna. Med sig har han sina söner och den yngsta, Krishov, blir mycket god vän med det adliga värdparets yngste son Dirk Provin trots att dennes mor en gång var Johan Thorns älskarinna och stod vid hans sida under Skuggornas Tid. Med både Thorn och Senets Lejon på ön samtidigt vänds Dirks tillvaro över ända och han får reda på saker han önskar istället hade hållits dolt för honom. För blod är ju trots allt blod, och som bekant tjockare än vatten.
Lion of Senets två huvuddrag är makt och religion. Jennifer Fallon skildrar skickligt vad man kan komma undan med genom att deklarera att det är heligt. Prästinnan Belagren formar religionen efter sina egna önskningar och vad hon anser passa henne för tillfället. Hon har makt och rikedom, men utnyttjar den inte lika öppet som prins Antonov som offentligt visar upp exakt vad han kan göra mot dem som inte lyder honom. Han vet vad han vill ha och han ser till att få det också.
Det är egentligen detta som gör boken läsvärd. I övrigt har den mycket att bjuda på, men det är ingenting som känns speciellt intressant. Visst finns det ett par ljusglimtar utöver de ovan nämnda, men de ändlösa politiska intrigerna är till slut bara uttröttande. Några av karaktärerna är minnesvärda, till exempel Dirk Provin eller hans tjänare Eryk, och det finns en hel del i boken som är bra. Men det är inte mycket som blir något mer än bara bra, och det är synd. Men å andra sidan vet jag inte om Lion of Senet ens har potentialen att bli så mycket bättre. Den är vad den är, och visst fungerar det, men det blir inte något mer. Dock så kommer jag läsa de ytterligare böckerna i serien, men det beror mestadels på nyfikenhet.
Betyg:
|
|
|
Man måste vara inloggad medlem för att kommentera
|
| |
