|
Skriven av crestfallenforyears den 16 augusti 2010
|
En ättling till Bram Stoker har tillsammans med en välkänd Dracula-historiker skrivit denna “officiella” uppföljare till mästerverket som publicerades för första gången 1897. Sedan dess har otaliga böcker och filmer med Dracula som huvudperson skapats.
Men detta ska alltså vara den riktiga uppföljaren, baserad på Bram Stokers egna anteckningar. I efterordet till boken skriver Darce Stoker att skrivandet av Dracula the Un-dead är ett försök ”to somehow lay claim to the character of Dracula as he was more and more embraced by popular culture”.
Mina och Jonathan Harkers son Quincey har precis övergivit sina juridikstudier för en karriär inom teatern. Detta gillas inte av Jonathan, men Quincey bestämmer sig för att ignorera sin försupne och bittra far. Han hamnar på Lyceum-teatern där Bram Stoker producerar Dracula som pjäs. Quincey är övertygad om att detta kan bli han stora genombrott, speciellt eftersom den kände rumänske skådespelaren Basarab också deltar i produktionen.
Men när Quincey får tag i ett exemplar av Stokers bok, upptäcker han att det finns en hel del hans föräldrar dolt för honom. Han kastats huvudstupa ned i den mörka värld av hemligheter, synd och livsfara som de försökt hålla honom borta ifrån. Är Dracula verkligen tillbaka eller är det något annat som jagar i natten, ute efter hämnd?
Jag måste erkänna att det här med att denna bok ska vara den officiella uppföljaren till Dracula gör mig lite avigt inställt till boken. Det finns ingen uppföljare till Dracula. Dracula är och förblir en fristående roman. Och om det nu prompt ska skrivas uppföljare, varför är det just den skriven av Stokers ättling som är den ”rätta”? Jag tvivlar på att litterära idéer överförs genetiskt.
Så med en inte alltför positiv inställning till boken så började jag då läsa, och blev faktiskt överraskad. Den var faktiskt betydligt bättre än vad jag väntat mig, både gällande handling och rent skriftmässigt.
Författarna har skickligt tvinnat ihop berättelsen med det viktorianska London som den utspelar sig i. Dessutom har de vävt in en hel del historia i romanen, på ett snyggt och prydligt sätt - även om vissa detaljer har modifierats en aning. Både Erzebeth Bathory och Jack the Ripper dyker upp i berättelsen och spelar en viktig del i den. Författarna anstränger sig också för att smälta samman Dracula med hans historiska förebild, Vlad Tepes. Dracula är inte längre en karaktär inspirerad av Vlad Tepes – han är Vlad Tepes.
Dock så känns det nästan som att den här boken är skriven i ett syfte – att återupprätta karaktären Dracula. I denna bok framstår han närapå som ett slags helgon, vilket inte riktigt går ihop med den Dracula som Stoker skapade. Dracula ska ju vara ondskan personifierad och nu har han plötsligt bytt sida?
Det blir fel. Väldigt fel.
Dracula the Un-dead är en bra vampyrhistoria. Darce Stoker och Ian Holt har gjort ett bra jobb med att skriva sin berättelse och få ihop den med historiska fakta.
Men deras Dracula är långt ifrån en övertygande karaktär. I mina ögon har de förstört honom. Dracula var en av 1800-talets största skräckfigurer. Och visst, i denna bok är han långt ifrån någon ängel – en del av hans mörkare karaktärsdrag är fortfarande intakta – men han är väldigt mycket mindre skräckinjagande.
Läs inte boken som en officiell uppföljare till Dracula. Läs den som en helt okej vampyrberättelse. För då är den bra. Som uppföljare till Bram Stokers roman är den bara en besvikelse. Det var ju i och för sig väntat.
Boken har dock potential och skulle kunna ha blivit riktigt bra. Om författarna bara hade låtit Dracula vara ifred.
Betyg:
|
|
|
|
#1 · Aiyu Linden · den 17 augusti 2010, 19:01
|
Jag skrattar gott åt
"Jag tvivlar på att litterära idéer överförs genetiskt."
Nej, jag gillar inte heller "officiella" uppföljare. Med det sagt så låter den ändå lite intressant men jag läser nog hellre Dracula.
|
Man måste vara inloggad medlem för att kommentera
|
| |
