|
Skriven av Eliza den 24 maj 2010
|
Bläckhjärta handlar om Mo, som är bokbindare men som aldrig vill läsa högt för sin tolvåriga dotter Meggie. Om Meggies mamma, som försvann mystiskt för nio år sedan och aldrig hittats. Om Elinor, som bara har en kärlek i livet, och det är till de böcker hon vaktar som en hök över sitt bo. Och om böcker och deras magiska dragning, om ordens kraft och vad som kan hända när man leker med dem.
Det är en tänkvärd historia, om vad som kan hända om karaktärerna i de böcker vi läser helt plötsligt skulle finnas ibland oss, blåsas till liv från boksidorna och härja fritt i vår egen värld - på gott och ont. Det finns mycket av båda delarna i Bläckhjärta, och inte alltid är gränsen helt rakt dragen. Mycket av det onda svarar den hemske Capricorn för, men det finns även i rädslan och sveket som uppenbarar sig i svåra stunder. Det finns också väldigt mycket godhet och oväntad hjältemod som följer i ondskans spår.
Förutom att vara en spännande berättelse är det mest intressanta just relationen mellan en läsare och böckernas värld. Karaktärerna och det skrivna ordet vaknar till liv, men det finns också relationer till andra kända böcker och texter i Bläckhjärta, i form av citat som dyker upp i varje kapitel och symboliserar vad det handlar om. Det ger inte bara en fördjupad relation till boken i sig utan också till andra böcker, sagoböcker och äventyrsböcker.
Kort sagt är Bläckhjärta en sådan bok som kan läsas för att man tycker om sagor, eller spänning, eller bara böcker. Den innehåller en andakt för det skrivna ordet som varje bokälskare känner igen, och den där drömmen om att ens favoritkaraktärer ska bli levande som säkert varje läsande barn, ungdom eller vuxen har haft – någon gång.
Betyg:
|
|
|
|
#1 · Lilja Took · den 27 maj 2010, 21:22
|
Har varit sugen på att läsa den här länge, och nu lär det definitivt bli av! Kanonbra recension =)
|
Man måste vara inloggad medlem för att kommentera
|
| |
