|
Skriven av gondal den 12 juli 2010
|
Warbreaker är en fristående roman av Brandon Sanderson, som för ett par år sedan gjorde hyllad debut med Elantris. Med Warbreaker har Sanderson satt ihop ett intressant och nyskapande verk som fått välförtjänt uppmärksamhet.
Ramberättelsen är det spända läget mellan det dekadenta Hallandren och höglandsriket Idris. Den unga idriska prinsessan Siri skickas till Hallandren för att ingå äktenskap som en del i fredsprocessen. Hallandren är raka motsatsen till Idris på alla punkter. Där idrierna tror på en abstrakt gud har Hallandren ett helt hov fullt av levande gudar som mer eller mindre hålls i ledband av prästerskapet, och medan idrierna betraktar bruket av ”biokromatisk ande” som en styggelse, är detta en mycket högt skattad kraft i Hallandren där den används för att ge liv åt döda ting. Det kan med andra ord bli svårt att anpassa sig, både för Siri och för hennes renläriga syster Vivenna som också påverkas av giftermålet. Samtidigt försöker guden Lightsong, som tvivlar på sin egen existens och gudomlighet, att utreda en mordgåta i en av gudarnas palats. Under berättelsens gång dyker det även upp talande svärd, odöda ekorrar och teologiska frågor av det mer ovanliga slaget.
Sandersons bok rymmer mycket: originalitet, oförutsägbarhet och humor, utan att för den skull övergå i fars. Tvärtom blir det komiska snarare ett sätt att hantera de många betydligt mörkare inslagen. Sandersons karaktärer tvingas till ökad självkännedom, och med den annorlunda handlingen överraskar författaren många gånger både de inblandade och läsaren. Dialogen är också träffsäker och en stor behållning, och världen såväl som intrigen ger ett genomtänkt och systematiserat intryck.
Ett problem är dock att den sinnrika intrigen riskerar att sätta krokben för sig själv. Sanderson ägnar lång tid åt att bygga upp scenen, och jag blir förvånad när jag märker att sidorna börjar tryta utan att upplösningen är i sikte. Mycket riktigt går det också lite väl hastigt till i slutet. En viss omfördelning i handlingen skulle därför inte ha varit fel, eftersom flera trådar skulle kunna komma in tidigare i berättelsen. Oavsett detta är Warbreaker svår att lägga ifrån sig, och väcker i alla händelser mitt intresse för att läsa mer av Sanderson.
Betyg:
|
|
|
|
#1 · Taura-Tierno · den 6 augusti 2010, 12:54
|
Läste precis klart denna. Tycker att den var rätt bra, dock inte lika bra som Elantris.
Det enda negativa egentligen var att den var lite seg i början - det enda som var intressant där var att världen kändes väldigt originell och nyskapande. Karaktärerna var tråkiga och stela.
Var först någonstans runt mitten som det vände och blev en väldans fart på handlingen, samtidigt som karaktärerna blev roligare att läsa om. Var i något stycke som jag gick från att starkt ogilla till att faktiskt tycka om en av karaktärerna.
Men klart läsvärd. Skulle nog också ha gett den en fyra, tror jag :)
|
Man måste vara inloggad medlem för att kommentera
|
| |
