|
Skriven av Isblad den 21 oktober 2010
|
Neef är en bortbyting – ett människobarn som förts in i älvvärlden medan en älva har lämnats i hennes ställe. Hon bor i New York Mittemellan, i Central Park. New York Mittemellan är en farlig plats för dödliga; här finns alltifrån den Vilda Jakten till en gigantisk drake. Neef har sin gudmor Astris, en vit råtta, som hjälper och skyddar henne. Men när Neef bryter mot ett förbud som hon inte visste någonting om förvisas hon ur Central Park och från den Gröna Damens beskydd. Nu är hon ett lätt byte för New York Mittemellans alla ondsinta krafter. Neef skickas ut på ett sökande efter tre mäktiga och magiska artefakter, och först om hon lyckas har hon en chans att få komma hem igen. Med sig har hon oväntat sällskap – den älva som lämnades i hennes ställa i människornas del av New York.
I Neef och bortbytingen kryllar det av olika slags magiska och övernaturliga varelser. Sherman har inte enbart inskränkt sig till att använda sig av älvor eller västerländsk folklore, utan har pressat in varelser från världens alla hörn och myter och sagor i berättelsen. Och det räcker inte med att alla dessa enbart finns i New York Mittemellan heller – helst ska allihop spela en roll i handlingen och det dröjer inte länge innan det blir lite för mycket. Det formligen myllrar av övernaturliga figurer på varje sida i boken.
Neef är dock underhållande. Hon är bestämt, envis och övertygad om att hon kan och vet allt som finns att kunna och veta. Efter att ha läst ett upphittat nummer av Macworld är hon plötsligt tidernas främsta datorhacker, tror hon i varje fall själv.
Och i det ändlösa strövtåg av karaktärer som dyker upp finns det också en hel del guldkorn – till exempel en hjälpsam vampyr eller Neefs gudfar Pookan, en trickster. Bortbytingen – som Neef kallar sin älvkopia – är emellanåt lite rolig hon också, men till största delen är hon en bortskämd snorunge som drabbas av skrikanfall varje gång hon inte får precis som hon vill (alltså större delen av boken).
Jag är säker på att en yngre läsare skulle finna Neef och bortbytingen väldigt underhållande och fantasifull. Jag tycker att det som är bra med boken drunknar i flödet av karaktärer och lustiga bifigurer. Visst är det lite kul att författarinnan har försökt samla ihop alla världens myter, snarare en enbart de mer klassiska älvsagorna, men det blir för mycket. Alldeles för mycket.
Betyg:
|
|
|
Man måste vara inloggad medlem för att kommentera
|
| |
