|
Skriven av Stjerne den 13 september 2010
|
Rysk fantasy är inget jag har fått för mycket av i mina dagar. Därför var det med nyfikenhet och förväntan jag påbörjade min läsning av Sergei Lukjanenkos Nattpatrullen. Jag hade sett filmatiseringen för några år sedan men minns att jag tyckte att den var väldigt rörig och märklig.
Boken är betydligt mer begriplig och strukturerad.
Sedan urminnes tider har ett krig mellan De Andra - Ljuset och Mörkret pågått. Häxor, magiker, vampyrer, varulvar och hamnskiftare har stridit sinsemellan. Men då de nästan orsakade världens undergång slöts ett avtal om vapenvila.
Nu, i modern tid övervakar de båda sidorna varandra ständigt. Nattpatrullen - de ljusa, vakar på natten, och de mörkas Dagpatrull om dagen.
Det är i Moskva som de båda sidorna håller till och bevakar varandras minsta drag för att upprätthålla balansen och inte orsaka ännu en katastrof.
Men det finns en gammal profetia om att det en dag ska komma en Annan, så stark och mäktig att den kan få vågskålen att väga över och rubba balansen och den bräckliga freden. Frågan är, till vilken sida kommer denne Andra att sälla sig till?
Bokens huvudperson Anton Gorodetskij är en magiker som arbetar för Nattpatrullen. En dag möter han en kvinna som ger honom starka aningar om att det vilar något hotfullt över henne. Kan hon vara den Andra som profetiorna talar om? Samtidigt möter han en märklig pojke som även han kommer att spela en stor roll för båda sidor.
En sak som jag gillar speciellt mycket med Nattpatrullen är att min uppfattning om Ljusa och Mörka sidor bleknar. Inte mycket är som man tror att det är och begreppen ljust och mörkt känns efter ett tag mer grått.
Boken tvingar hela tiden läsaren att fundera över vad som verkligen menas med just Ljus (dvs bra) och Mörker (dvs dåligt). Jag uppskattade särskilt att författaren inte svarar på dessa frågor åt dig, utan helt enkelt presenterar utmanande paradoxer och scenarion. De som tillhör Ljuset agerar inte alltid som man väntar sig att de ska göra, och vice versa. Och det är ju precis så det är med allt annat i livet. Det är inte bara svart eller vitt.
I Nattpatrullen har Lukjanenko lyckats med den mest sällsynta av pärlor, en historia som lyckas vara både spännande och uppröra med inte helt lätta dilemman och storslagna beskrivningar av magiska krafter.
Fantasy med mycket filosofi blir det.
Historien låter mer klassisk och igenkännlig än vad den faktiskt är. Den är originell och intressant och det är mer än bara en bok om magi och vampyrer.
Alltså, rysk filosofisk fantasybok. Inga lätta grejer.
Jag gillade också att inget egentligen var särskilt förutsägbart i den här boken. Den har dessutom en bra, spännande twist mot slutet.
Betyg:
|
|
|
|
#1 · Findolfin · den 13 september 2010, 17:26
|
Jag tycker om serien skarpt, det är en av de bästa böckerna i den moderna ryska "fantasy" genren.
Det finns ett par böcker till i serien vill jag minnas, DagPatrullen, SkuggPatrullen och den SistaPatrullen.
Det är en värdig läsning :)
|
|
#2 · Stjerne · den 13 september 2010, 22:37
|
Jag blev positivt överraskad över Nattpatrullen och är sugen på att läsa de övriga böckerna i serien. :)
|
|
#3 · Melian · den 14 september 2010, 15:34
|
Hade faktiskt precis köpt den (fast på engelska) och inte kommit för mig att läsa den än, men nu blir det nog dags att göra det. :)
|
|
#4 · Jehane · den 14 september 2010, 22:05
|
#2 Se så bra det går när man lyssnar på mig. ;)
|
|
#5 · Stjerne · den 15 september 2010, 14:11
|
#4 Absolut! Tack för det. Jag ska göra det oftare. :)
|
|
#6 · Rogie · den 21 januari 2012, 19:42
|
Lukjanenkos böcker är tunga grejer och riktigt bra grejer. Älskar filosofin och psykologin i boken samtidigt som dess spännande deckarkaraktär håller igång ihstorien.
Om du vill läsa läsa fantasy med djup, läs "Nattpatrullen".
|
Man måste vara inloggad medlem för att kommentera
|
| |
