|
Skriven av Silenius den 25 juli 2007
|
Om det finns någon artist som har så mycket "fantasy" inbakat i sin musik att det skulle gå att göra en recension här på Catahya utan att för ett ögonblick fundera så är det Summoning. Musiken lever sitt eget liv och är i högsta grad ett fotavtryck i den otroligt diffusa jorden som kallas fantasy, med texter hämtade direkt ur Tolkiens sagor är Dol Guldur inget annat än den vördnadsvärdes tankar satt till musik. Summoning levererar med Dol Guldur ett sound som är väldigt snarlikt det man kan höra på Minas Morgul, och detta är egentligen de enda två Summoning-skivorna som har någon slags musikalisk likhet. Det är mörk och väldigt atmosfärisk svartmetal med inslag av bombastiska trummor och brass, en mörk vision av en mörk tidsålder där sorg och katastrofer var vardagen, och om Minas Morgul får stå för kriget så står Dol Guldur helt klart för eftertiden. Musiken är mer släpig och sorgsen och spår som Khazad Dûm lever och andas av underjordiska mörka sinnesstämningar.
Att leverera en känsla är något som Summoning alltid varit virtuoser på, och känslorna man får av den här skivan är mäktiga i sanning och den kompletterar de tidigare skivorna perfekt med sitt budskap. Att försöka bryta ner musiken i sina beståndsdelar är svårt då varje låt är så unikt uppbyggd av synthar, trummaskiner och blödande riff att den kakofoni som uppstår smälter ihop och bildar en helhet med de growlande sånger som Silenius och Protector levererar med prakt som alltid. Summoning fungerar för det mesta till det mesta, det är musik som man egentligen inte behöver lyssna på, den levererar på ett sådant sublimt sätt att du kan vandra runt med den spelande i timmar utan att tröttna.
Summoning är musik som jag varmt rekommenderar till en god bok, till bilen, till den obskyra kulten, ja till och med till att lyssna på när man somnar in efter en hård dags arbete. Dock så är det givetvis som alltid att musiken inte kommer att passa alla, trots allt är Dol Guldur fortfarande en skiva som starkare är influerat av blackmetal än till exempel Oath Bound, men dock så fyller syntharna och de magiska slingorna ut och gör det hela till någonting mer, något som jag trots allt tror att alla kan tycka om bara man lär sig lyssna på det. Alla utom min ömma moder som jag gav upp att konvertera för nästan tio år sedan...
Betyg:
|
|
|
|
#1 · Smeg · den 9 augusti 2007, 11:02
|
Tack för den här recensionen. Jag har fått upp ögonen för en ny grupp och nu ska jag bara njuta.
|
|
#2 · Silenius · den 9 augusti 2007, 12:00
|
rätt, kolla även in Nightshade Forests om du gillade Dol Guldur :)
|
Man måste vara inloggad medlem för att kommentara
|
| |
