|
Torsdag den 9 september 2010
|
|
Skriven av Findolfin den 6 juli 2010 [Utskriftsversion]
|
Ska egentligen hamna i diktavdelningen, verkar ha blivit ett litet fel...
***
Fenix… Brinnande fågel som över himlen flyr Flammans härskare och barn, den som ljus med sig bär
Fenix… Storslagen svans klaraste eld Fjädrar lika heta som tusen härdar, fjädrar som lyser upp en Värld
Fenix… Skarpaste klor av gnistrande rubin Anden som höjde sig i skyarnas djup då solen dog
Fenix… Ögon av mjukaste onyx Fågeln som ständigt flyger över skyn för att bringa oss ljus
Fenix Du är den som Världens liv oss ger
|
|
|
|
#1 · Lampros · den 11 juli 2010, 11:46
|
Det här är bra. Men kanske "inte riktigt 100"...
Att skriva stor poesi är svårt. Pröva i så fall att leka med formen, att någon gång parodiera den högstämda stilen. Det ska få vara kul att skriva också...
Jag säger inte att parodi är målet, det är det inte. Felet med dagens kultur är att ingen tar något på allvar. Men som allvarlig diktare måste man också få göra tvärtom ibland, dvs få vara pajas. Allt i inspirationens namn.
|
Man måste vara inloggad medlem för att kommentera
|
| |